Aktuella reportage från Svenska Mässan i Göteborg |
mot nya mål på gammalt vis 17-20 mars 2005
Årets Turistmässa - Tur 2005, har nu öppnar och den är den 22:a i ordningen. Under dessa år har både
resandet och målen växlat och ändrat karaktär, med grundkonceptet i den långväga turismen står sig ännu - vi
åker mest charter. Över 2 000 företag från 92 länder samsas på en yta av tre fotbollsplaner (störst hittills) där I andra våningen finns Sveriges många landsdelar till beskådande där gulfstaten och emiratet Abu Dhabi satsar stort och visar upp sina attraktioner för första gången. Något som ökat sedan förra året är företagens direktförsäljning av resor till besökarna. Detta har fått mässan att delvis ändra karaktär från presentation till försäljning, dock med en markant övervikt för det förra. En annan avdelning som också ökar i volym är den med husbilar och campingvagnar i prislägen på en halv miljon kronor och uppåt. Om dessa hör till en turistmässa eller skall hålla sig till egna specialutställningar är en fråga som den enskilde besökaren själv får ta ställning till och anpassa sina besök i lokalerna därefter.
Mycket av övriga världen samsas i de två stora hallarna i markplanet. Brittiska öarna liksom Irland har antagit samma utrymmen och planlösninga som tidigare år där turistvärdar (och värdinnor) sitter framför en lockande affisch där folk går förbi och då väcker intresset hos de passerande. Detta är mycket effektivare än de stora intetsägande montrar när personer sitter en bit bort (och ibland halvt skymda) och måste sökas upp av besökarna, vilket förmodligen inte sker så ofta. I denna sak har en del avde nya turistländerna, som Libyen m.fl, en hel del att lära och kommer (får man hoppas för deras del) att bli mer aktiva (d.v.s. västerländska) i sin marknadsföring under kommande mässor.
Från Sydamerika har Brasilien den största montern, som går helt i landets färg - gult. Bara 5 meter därifrån har Svenska Kyrkan sina representanter på plats, men vilken form av resor de erbjuder framgår inte direkt för de passerande. En bra draghjälp för att få folk till området har de förvisso fått av sambamusiken och de festival(o-)klädda flickorna hos sin granne. Andra större länder i Europa som av tradition har rejäla ytor till sitt förfogande är Italien och Tyskland och så är det också denna gång. Det är deras delstater (provinser) som ofta har egna utrymmen där de flesta lockar med sina drycker, främst då viner, då resor till olika vindistrikt har blivit mycket populära under de senaste åren och är en starkt expanderande del av turistindustrin i Europa.
Av våra grannländer var det, som vanlig de sista åren, Danmark som slog på störst och hade ett område stort som en halv fotbollsplan till sitt förfogande. Här fanns representanter för de flesta landsändar av deras platta fosterland och intresserade kunde lätt lokaliseras området då taket mycket praktiskt hade prytts med ett sort antal av den röd-vita dannebrogen. Holland hade brett ut sig mer än vanligt (med bland annat ett hörne med tillverkning av träskor) även om designen var fantasilös och måttligt inbjudande liksom en del andra montrar från länder med liten erfarenhet av turistreklam. Andra europeiska länder hade lyckades bättre genom att inte krångla till det hela med ineffektiv design, utan använde samma typ av interiör som i en gammal handelsbod. Man hade helt enkelt diskar längst fram mot kunderna där personal fanns på plats hela tiden, vilket var effektivt och gjorde personliga kontakter enkla. Några som kommit på detta var bland andra de nya staterna Kroatien, Slovenien, samt Ungern och Andorra. Årets resemässa kan ges mycket bra betyg och är minst lika sevärd som fjolårets och färgstarke Willy från Papua Nya Guinea var russinet in turistkakan. ny teknik för gamla krämpor 30 mars - 1 april 2005
Inom den allt större vårdsektorn behövs moderna medel för att effektivisera och spara på utgifter. Inte
minst inom kommunikationen mellan olika vårdgivare som landsting, kommuner, enskilda sjukhus m.fl. finns
mycket att förbättra, och i dag saknas ett enhetligt grepp inom detta för patienterna så viktiga området.
Många företag, inte minst från Sverige, utvecklar nu IT-system och hoppas få in sina produkter inom vården. Flera företag har fått hjälp av statliga pengar och en gemensam organisation finns för att göra produkterna kända. För den oinvigde är det häpnadsväckande att det är så illa beställt som det är, och exempel finns på vårdinrättningar där olika avdelningar inte kan se varandras journaler fullt ut beroende på olika datasystem - på samma sjukhus! Mässan Vitalis satte dessa problem i fokus, och kommer förhoppningsvis att hjälpa till så att effektiviteten ökar framöver. Den kommande statliga policyn skall inte på något sätt styra de olika utvecklarna - tvärtom, och detta framgick tydligt när omsorgsminister Ylva Johansson talade på invigningen. Samtidigt var det på sin plats att mitt i alla lovord över mångfald slänga in en brasklapp som inte kunde missförstås: - "Ni skall se till att era produkter blir kompatibla", med den troliga underliggande meningen - om ni vill konkurrera på den svenska IT-marknaden inom vårdsektorn. Bland utställarna märkes Microsoft, som inte har gjort sig kända för denna finess bland sina produkter. Vi får hoppas att detta villkor för producenterna inte strider mot något EU-direktiv.
Det är inte bara i detta som det finns en inneboende konflikt, vad som skall få finnas (och kopplas upp till) är inte klart. Skall en sjukjournal bli tillgänglig i en databas utan att patienten ger sitt medgivande? Om svaret är ja, vem skall få tillgång till denna och skall den vara komplett? Frågorna som skall få sin lösning framöver är många. Sedan 1989 finns på webben SJUNET där alla landsting och drygt 30 kommuner är uppkopplade. Det började med att några landstingsmän och datatekniker efterlyste ett gemensam och säkert sätt att överföra material genom landet och redan året därpå var det hela igång. "Idag är så gott som alla läkare och sjukhus i Sverige anslutna och trafiken ökar hela tiden", säger KG Nerander som är en av grundarna. 40 procent av alla recept skickas numera från vårdgivaren till apoteket direkt, och de gul-gröna pappren försvinner alltmer. När patienten kommer till apoteket är kanske medicinen redan förpackad och klar för avhämtning. Landsting och kommuner skickar i dag röntgenbilder till varandra med ljusets hastighet där man tidigare använde vanlig brevpost. Vid vissa akutsjukdomar kan detta rädda liv då läkarna kan förbereda en operation med hjälp av bilder från nätet, flera timmar innan patienten anländer. Remisser, svar på blodprov och andra testresultat är också information som numera sänds via Sjunet, och mängden ökar för varje år.
Den rent medicinska informationen som går via nätet är (alternativt: borde vara) endast en liten del av den kommunikation som vårdsektorn behöver i framtiden. Hemsjukvårdens behov av upplysning till nya anställda som sätts in verksamheten är mycket stor. Genom några enkla tryckningar skall det gå att få reda på hur vissa människor mår, när de senast fick hjälp och en aktuell prognos av kommande behov. Landstingen vet att miljarder finns att tjäna på detta genom att spara tid och undvika onödiga insatser, dubbelarbete och att missa nödvändiga besök. En mobiltelefon designad för äldre där endast de viktiga funktionerna finns med kan bli till stor hjälp inom denna sektor av vården, där köttberget ökar, som någon formulerade saken. I framtiden skall medborgarnas journaler finnas i digital form på en nationell server så att olika vårdgivare snabbt kan få den medicinska bakgrunden av sin patient. Vilka uppgifter som skall ingå råder det i dag delade meningar om. Läkareförbundet vill att i stort sett allt skall vara med, medan samhället föreslår att endast medicinerna skall noteras, så inte missbrukare kan besöka flera läkare varje dag. Patientföreningarna betonar dessutom individens integritet och frivillighet är ett av alternativen för att undvika att obehöriga (t.ex. försäkringsbolag och arbetsgivare) kan komma över personliga uppgifter utan att den berörde gett klartecken. Dessa gruppers olika intressen gör att lösningen (i värsta fall?) blir en typisk svensk kompromiss. Allmänheten får kanske vänta på besked ännu en tid innan resultatet kan presenteras. gammalt hantverk - moderna tider 1-3 april 2005 Årets utställning/mässa för virkning, knyppling, stickning m.m. har gått av stapeln under det ambitiösa namnet "Tygfestival". Med eller utan festivalyra så var intresset för denna mycket stort och utställningshallen var full av folk under alla tre dagarna. Inte oväntat var det kvinnliga inslaget markant bland de intresserade och inte många promille manfolk hade gjort sig besväret att komma dit. De få som fanns på plats var till stor del de som presenter- ade nya maskiner för att göra arbetet än mer avancerat. De som eventuellt trodde att endast mogna kvinnor hade detta som intresse fick nog revidera sin uppfattning en smula, för antalet unga kvinnor var påfallande stort både bland publiken och utställarna. Från att en gång i tiden ha varit produkter för hemmet som tillverkades av kvinnor, har det i dag i stället blivit något som liknar konsthantverk i flera fall. Eleganta lapptäcken och vävnader med mönster av geometriska tecken, djur människor och växter är ett återkommande konstnärligt inslag där händiga kvinnor för traditionen vidare, dock i ett annat syfte än förr i världen. För att visa alla applikationer som kan tillverkas både för hand och maskinellt har ett stående inslag blivit en visning där dessa har satts på plats på kläder. Tre gånger om dagen kunde besökarna se en modeparad där klänningar hade smyckats med allehanda rysch och pysch för att göra kreationerna elegantare. Man kan förmoda att denna del kan utökas så att modeskapare arbetar tillsammans med skickliga sömmerskor och tillverkare i tyg, och att det framöver blir mer klädvisningar i förhållande till garn- tyg- och maskinförsäljning. Den moderna teknikens landvinningar har sedan länge haft sin beskärda del av denna utställning/mässa, och så också denna gång. Följaktligen kunde man få se det senaste inom symaskiner som gjort allehanda figurer, mönster m.m. i olika färger. Där hade det hantverket inget att tillföra längre, så länge elströmmen fanns tillgänglig. Ett yrke som tangerar allt detta är modeskaparens. Bland ungdomar på gymnasiet är just formgivning av kläder, tillskärning och sömnad en mycket populär linje och på landets "akademier" för detta är det lång kö av intresserade sedan många år tillbaka. Inslaget av elever med utländsk bakgrund eller påbrå har ökat och därmed olika stilar inom modet, då folk från Orienten är mycket mer intresserade av applikationer modell "krusiduller", inte minst på festliga klänningar. Till nästa år kan vi hoppas att manliga modeskapare arbetar ihop med skickliga sömmerskor och på plats skapar alster med en balans som kan bli mycket intressant där båda parters skicklighet och fantasi kommer till sin rätt. Elektricitet i stort som smått 25-29 april 2005 Vårens höjdpunk på Svenska Mässan var, åtminstone var antalet utställare beträffar, Elfack 2005. Inte mindre än 421 företagare hade hyrt in sig för att visa sina produkter, allt ifrån små dosor som meddelade att mobiltelefonen skulle ringa, till stora ställverk som tog upp flera rum. Av naturliga skäl hade båda våningsplanen tagits i anspråk och de tyngre apparaterna höll sig på markplanet, medan de lättare fanns att beskåda en rulltrappa upp. Denna Nordens största mötesplats för El-branschen hade tillsammans över 17 000 kvadratmeter (tre fotbollsplaner) till sitt förfogande.
Det beräknade antalet besökare var drygt 30 000 för de fem dagarna, och betänker man att dessa all är representanter för möjliga kunder har branschen ett gyllene tillfälle att visa upp sig. Att lönsamheten knappast är dålig kunde tydligt ses då många tillverkare av dyra produkter (som stora ställverk m.m.) hade liknande saker att erbjuda. En bransch som legat i träda men nu blir alltmer aktiv är bygg- och anläggningssidan. Inte förvånande kunde besökare från denna gren av industrin erbjudas ett stort urval av elektroniska hjälpmedel av olika slag. Utöver de vanliga instrumenten i fickformat för att avläsa spänningen i vägguttaget, fanns ny varianter av detektorer för uppletande av olika sorters kabelrör under mark m.m. Mer för hemmabruk kunde en svensk tillverkare av elektriska radiatorer för uppvärmning av villor presentera en inbyggd elektronisk panel där man kunde ställa in yttemperaturen för att hindra små barn från att bränna sig. Att bland dessa hundratals produkter hitta något helt nytt var inte lätt. Det mesta var av naturliga skäl förbättringar av redan välkända attiraljer. Något av en nyhet i det tysta (åtminstone i valet av material) var ett kabelrör tillverkat av det holländska företaget Wavin. De hade bland sina produkter ett kabelrör med dubbla väggar och godkänd SRN-standarden för slaghållfasthet. Läggningdjupet var på 25-35 cm under mark och en dragtråd för el-kabeln igår i tillverkningen. Allt detta finns redan på marknaden från flera producenter - utom en liten viktig detalj. Wavin har sin dragtråd gjord av metall och därmed också möjlig att använda för att dra lättare kablar (se bilden till vänster). Fördelen med detta är uppenbart och om höljet skulle råka "komma bort" under marken (som ibland händer på en arbetsplats) behöver man inte gräva på måfå för att hitta rätt. Dragtråden i plasthöljet ger utslag för kabelsökare! Enkelt och genialiskt. Ett franskt företag presenterade ett kabelmaterial som var plastbaserat men hade rörligheten som en gummikabel. Besökarna kunde dra fram en passande längd från en rulle och sedan själva fästa hane och hona i ändarna och vips hade de en jordad förlängningskabel för hemmabruk att ta med sig som minne. Materialet (som standard orange till färgen) sades vara nästan lika böjligt vid minusgrader och kunde också tåla äverkörning av personbilar. Under alla dagarna var det påtagligt att det var mycket fin stämning bland utställarna som generöst bjöd varandra på diverse skaffning och dryck. Allt detta gynnar naturligtvis affärerna och där har vi kanske ytterligare en orsak varför denna årliga el-mässa har blivit så omtyckt. Det är därför en begåvad gissning att det kommer att vara utsålt också till nästa års samling. Datortävling med höga vinster 5-8 maj 2005 Under tre dagar hade närmare 1 600 datorintresserade ungdomar (av de icke intresserade ofta lite nedsättande kallade: nördar) samlats på Svenska Mässan. Bland annat gjorde man upp om vem som är bäst behärskade nya spel, och lagtävlingen lockade med höga priser för de skickligaste. Denna datorfestival (vad är inte festival nuförtiden) hade lockat också de som var intresserade av programmering och allmänt frälsta för det tekniska i datorernas värld av nollor och ettor. Hela evenemanget (som med ett sammanfattande namn kallas ett "LAN") pågår dygnet runt i nästan tre dagar, och just detta är kännetecknande för dessa möten, som nu hölls för första gången med deltagare från hela landet och även från våra nordiska grannländer. Det är en stor organisation som måste klaffa när så många deltagare skall medverka och inredningen med möblering och kabeldragning hade tagit flera dagar i anspråk innan deltagarna släpptes in. Alla har med sig egna datorer och skärmar och kön var lång den första dagen för alla som ville komma in. De olika dataföretagen som producerar och distribuerar de olika spelen, filmerna, programmen m.m. var inte sena att passa på att slå ett slag för sina produkter, och speciella erbjudanden (till och med gratisversioner) av viss objekt, tillhörde det som skulle locka den unga generationen, som i detta fallet bestod till drygt 90 procent av killar. Varför inte fler tjejer fanns med är något för nybildade organisationer och andra att fundera över. För att motverka denna slagsida hade arrangörerna lockat med lägre startavgift och killarna fick betala 500 kr, en hundralapp mer än tjejerna. Ungdomar med detta intresse tillhör en egen kultur och lokalernas inredning vad beträffar sysselsättning under de korta passen av fritid var präglade av detta.
Huvudattraktionen var lagtävlingen. Det gäller då att vara bäst på den senaste versionen av "Counterstrike" där närmare 130 lag har förväntningarna att just de skall kamma hem vinsten. Uppgiften som skulle utföras är något förenklat att eliminera (döda) så många fiender som möjligt på kortaste tiden, samtidigt som man själv får se till att inte råka bli träffad av motståndarna, som kanske sitter vid datorerna bredvid. Utöver vinstpengarna är ÄRAN av stor betydelse inom dessa intressegrupper. En färsk mästartitel med vidhängande namn sprids snabbt som ögat på nätet till allas beundran genom de speciella sajter där de träffas och får reda på det senaste i branschen. En inte helt oviktig del för de deltagande är att hushålla med sina krafter, där vilan spelar en avgörande roll. Att hålla sig vaken i tre dygn fungerar inte, och därför är det viktigt att planera sina arbetspass med korta pauser och mat för att inte tappa koncentration och effektivitet. Många liter energidryck går alltid åt när dessa förutsättningar råder och de som har erfarenheter från tidigare turneringar har en klar fördel genom sina extra kunskaper av att vara bäst förberedda på det mentala planet. Nybörjarna löper risken att "sugas in" i datorerna där tiden rinner iväg och där tröttheten oväntat dyker upp som en obehaglig överraskning. I anslutning till detta "LAN-party" fanns en utställning där leverantörer visade upp det senaste inom tekniken för spel, ljud, film, telefoni m.m. för dataorer och över Internet. Dessutom bjöds alla delatagre på ett "telefonkort" som berättigade till hundra timmar datortelefoni inom landet. Ett halvårs gratis prov av ett säkerhetsprogram mot virus tillhörde också förmånerna för delatagarna. Att namnet "Rixhack" kan tolkas som "hackare från hela landet" betyder inte att det är en samling sabotörer som håller konferens. Kunskapen är naturligvis stor bland de församlade killarna i att knäcka säkerhetskoder m.m, men det är det utmaningen och tävlingslusten som driver dem till att mäta sina krafter och kunnande med sina kamrater, på ett positivt sätt. Många båtar till stora pengar 4-12 feb 2006 Varje båtmässa de senaste åren har slagit rekord av olika slag, och den i februari år 2006 var inget undantag. Aldrig tidigare har så många utställare och tillverkare presenterat sina alster och aldrig har båtarna varit så många. Över femhundra skutor av olika slag kunde nu beskådas under de nio dagarna mässan varade, och publiken slog alla rekord - 88 000 personer, och intresset (trots snön och kylan utanför) var obrutet. Den ekonomiska konjunkturen i landet såsom ränteläget och andra faktorer som styr och påverkar allmänhetens privatekonomi, verkar inte heller speciellt avgörande för hur båtmarknaden håller igång och småbåtsvarvens orderböcker är fulla för lång tid framåt nu som tidigare under det senaste decenniet.
Dagen innan allmänheten släpptes in var som vanligt vigd åt de närmast sörjande i branschen, som nu kunde träffa varandra och avundsjukt men generöst bjuda på standardiserade komplimanger till sina farligaste konkurrenter. Pressfolket fick sin beskärda del, och till exempel Volvo Penta bjöd traditionsenligt på pytt i panna med ägg. Tråkigt nog verkade inte restaurangen ha varit förberedd på detta vad drycken beträffade, för ölen var iskall och gjorde frivolt i magsäcken, och serverades dessutom i vinglas. Det fanns naturligtvis nyheter att titta på, men de flesta inskränkte sig till att gälla storlek, prestanda, färg och design på redan gamla kända märken, precis som inom bilbranschen. Turligt nog för de som letade efter något helt nytt fanns det åtminstone några överraskningar, men bara nygammalt. Kampen mellan plast och trä som material i skroven har varit avgjord i över trettio år vid det här laget och nostalgikerna (de med riktig båtkänsla) har bara fått restprodukter i trä att välja mellan, dock med ett stigande utbud de senaste åren. Nu dök det upp minst två tillverkare som valde ett annat, ovanligt och nygammalt material - aluminium. För de penningstarka (och stor del av utbudet riktade sig till dessa) fanns en del farkoster som nu blivit ännu vräkigare än tidigare och naturligtvis dyrare. Ett av de mera monstruösa i sin kategori var en utombordare som var två meter hög(!), för de som kunde hitta en lämplig båt att sätta den på. Att de numera starts med batterier och inte som förr med snöre, kan vara en tröst, annars hade man nog fått tennisarm efter andra draget. Ett utslag av humor kunde för omväxlings skull noteras i saluförandet av en grupp riktigt lyxiga segelbåtar där säljaren satt på en stor prislapp (bild t.h.) med ett facilt "mässpris" från 937 020 kr och uppåt, vilket knappast av- skräckte de seriösa köparna. Tillbehören är en marknad som växer lavinartat både till antal, pris och kvalitet. Årsomsättningen i denna nisch är nu över miljardstrecket. Inte minst navigations- (positions-) instrumenten har numera blivit var mans egendom på sjön och portabla GPS-apparatur för mindre båtar är numera vardagsattiraljer nästan ner på nivån - bohuseka. Helhetsintrycket för tillbehören blir för ett amatöröga att kvaliteten tycks ha stigit och inget kan på utsidan direkt klassas som billigt och förmodas ha kortare hållbarhet. Bårfolket har ju rykte om sig att se skillnad på krafs och riktiga grejer, och detta intryck bestod när man lämnade denna båtmässa. Tre ting av livets goda 23-26 februari 2005
På öppningsdagen var det åtskilliga be- sökare som vällde in när portarna slogs upp kl. 11.00. Nytt för i år är att besökarna slipper röra sig i olika våningar, för allt har placerats på bottenplanet vilket ger stora fördelar för såväl besökare som utställare. Strax innan öppnandet var pressen inbjudna till en liten entrérätt vid stora scenen där den lokala matgurun, kocken, TV-personligheten m.m. Alexandra Zazzi bjöd på soppa med tilltugg av dubbelt tunnbröd med mellanlägg av salami och örter. Efterrätten var en smakbit av ananas tillsatt med bland annat spansk peppar(!) vilket var en ny kombination för de flesta försökskaninerna på parketten, som dock var positiva över denna ovanliga kombination som smakade gott. Tidigare under föreställningen, medan maten puttrade på spisen, hade de samlade medianerna blivit presenterade för två kvinnliga mannekänger som presenterade en viktig produkt inför vårens och sommarens väntade romantiska våg – bröllopsklänningen. Just detta ihop med fest av andra orsaker fanns det rikligt utrustade montrar att välja av i denna avdelning. Man hade en bestämd känsla av att vissa program i TV kan ha påverkat denna glamorösa trend som nu exploateras av olika tillverkare inom branschen. I övrigt var det som vanligt olika producenter som visade och bjöd på sina produkter som brukligt är, allt från öländska kroppkakor till isländsk fisksoppa. Bland de mera udda fanns en bonde från Östergötland som är den störste i en mycket liten skara (3-4 st.) i landet som odlar senap. Här kunde man beskåda hans gula och svarta(!) produkter, som i en lagom mix kommer på borden inte minst vid jultid. Under det pretentiösa namnet ”Hovsenap” distribuerar han sina varor till bland annat Apoteksbolaget. På avdelningen smycken kunde man beskåda en samlig före- mål som var konstverk i sitt slag, med tradition tillbaka till 1800-talet. Då beställde ryske tsaren äggformade juvelbesat-ta smycken för att ha till det rysk- ortodoxa påskfirandet. Beställningen gick till en fransk juvelerare verksam i Ryssland som gav namnet åt dessa konstverk – Fabergéäggen. När en samling av dessa var på vandringsutställning och kom till Stockholm fick guldsmedsmästaren Evert Lindberg en kick, och beslöt att själv göra något liknande. Under en arbetsam sommar kunde han skapa något som inte ligger efter den gamle mästaren vare sig i material eller yrkesskicklighet. I en hängande konstruktion med formen av ett tittskåp kan besökarna se ett underverka av yrkeskunnighet och lyx. 1 500 diamanter i regnbågens färger är komponenter i detta guldägg som tyvärr inte är till salu, då det redan är i privat ägo. Värdet vill hantverkare Lindberg inte spekulera i, för utöver det rent materiella kan man utgå ifrån att dess unika karaktär ger en del plus i samlarvärde, som det konstverk det är. I en liknande monter bredvid visade gudsmeden Björn Jägerstig ett verk med många olika mentala plan inbakade. Motiver är mor och barn svävande på ett moln av pärlor som hålls uppe av två händer. Fundamentet är en förstenad 80 miljoner år gammal trästock som visar naturens skapande och de odlade pärlorna visar människans verk där tankar och känslor svävar fritt utan gränser. Dessa två verk är i sitt slag två höjdpunkter som ger konstnärliga upplevelse i kontrast till de andra vardagliga företeelserna på mässgolvet. Omsorg via nätet 15-17 mars 2006 Under en vecka pågick den årliga mässan där sjukvård och omsorg står i centrum under med gemen- sam nämnare - IT. På en något mindre ytan än ett år tidigare kunde besökarna i branschen se vad de väntade sig av nya datasystem för statistik av det mesta, från antalet dagar ett benbrott tar att läka för en 25-åring kontra antalen sängtimmar för en gallstensopererad 60-åring. Något som stack ut mot det förväntade stod inte att hitta, åtminstone för ett otränat öga, och skärmar med operationer på distans var inte så många som tidigare. Kanske har tekniken inte helt övertygat huvudmännen när det gäller att bjuda ut en gallstensoperation på nätet till lägstbjudande kirurg någonstans i världen. Telia presenterade ett system som ökar tryggheten inom hemvården som ser ut att ha framtiden för sig. De äldre skall med hjälp av detta kunna bo hemma så länge som möjligt, vilket är betydligt billigare än att bo i kommunala lokaler.
Nödvändig service för industrin 14-17 mars 2006 Årets underhållsmässa var liksom fjolårets välrepresenterad och livligt besökt av branschens folk. De är som regel bekanta med varandra vilket också avspeglas på den avslappnade stämning som alltid präglar dessa sammankomster där man kan ge varandra gliringar om det senaste som konkurrenten inte har gjort, men man själv tänkt på. Då de flesta produkter har gått framåt i kvalitet på ett sätt som inte låter sig märkas, har olika knep att synas blivit ett stående inslag, vilket märktas tydligt. En minigolfbana (ett hål) har varit ett stående inslag i detta hos många företag, liksom tävlingar att räkna antalet av något i en glasburk och liknande. I år hade marknadsavdelningarna tänkt till ytterligare i några fall och man kunde se en trollkarl och en bilbana med snabba formel-1 kopior i verksamhet. En annan monter erbjöd en match i reaktionsförmåga med en robot som motståndare.
Stora pengar för små länder 23-26 mars 2006 2006 års turistsmässa var liksom fjolårets av stora mått, både i antalet utställare och oilka länder runt klotet som visade upp sig. Under de två dagarna som allmänheten fick beskåda utbudet passade drygt 33 000 på att komma in och ta sig en blick på vad de 1 900 utställarna från 94 länder hade att bjuda. Lägger man därtill att drygt 20 000 personer från branschen de första två dagarna som passade på att se vad konkurrenterna kunde prestera, så blir det över 53 000 besökare, vilket är rekord, i vanlig ordning. Att det rör sig om stora pengar visste man förut, och större blir det. Bara i Sverige omsätts tiotals miljarder i denna bransch som synes expandera åt alla håll med en oförminskad hastighet. När 40-talisterna snart slutar sin arbetsbana finns det massvis med pengar som skall spenderas, och då gäller det för entrepenörerna att fånga upp intresset från de blivande pensionärerna i god tid. Endast ett axplock kan göras av hela den intressanta mässan och våra grannländer hade slagit på ännu större än förra året, och stod för en stor del av den stora mässytan med sina montrar. De baltiska staterna, Polen, Norden och Tyskland var helt dominernande i en av de stora hallarna i nedersta våningen.
Träigt värre september Varje år kommer denna utställning till Svenska Mässan, och den är väl motiverad med tanke på hur stor skogssektorn fortfarande är i Sverige. Inte minst bland de utställande företagen märktes hur stor del som är svenska och hur väl de (personalen på plats) kände varandra personligen och (får man förmoda) deras produkter. De kunde nu under som vanligt under gemytliga former bjuda varandra på flytande förfriskningar och snacka om det senaste i branschen. Huruvida Sveaskog, den folkägda (statliga) cancernen, kommer att förbli i svensk ägo är oklart när den nya regeringen har som målsättning att sälja ut de flesta liknande företag. I så fall lär utländska aktieplacerare vara favoriter till att köpa upp dessa. På teknikfronten kunde man inte hitta några nya rön som stack ut i mängden, men förbättringar av tidigare bra och väl fungerande maskiner och teknik får inte underskattas. Då detta av tradition är en ren fackmässa med endast folk från branschen kan men som lekman gissa att det fanns förändringar till de bättre som inte syntes på ytan för en vanlig betraktare. Nu skall det kanske framhålas att också förbättringar av teknik är nyheter i sig, och sådana kunde fås fram om man drog ur det ut utställarna. Detta berodde säkert inte på okunskap om detaljen i fråga, utan oförmågan att se det som en nyhet då man själv känt till detta en längre tid. Därför kunde man efter ivrigt frågande bli presenterad en vanlig rund sågklinga från det mellansvenska företaget Westlings i Vansbro, som inte verkade ovanligt vid ett första ögonkast, men som hade en nyhet i sig. Denna bestod i förbättrad säkerheten vid sågning av fruset virke nu ökats genom att antalet spärrar mot att sågklingan kör fast nu har ökats. Antalet har nu blivit två mot tidigare tre, och (rent matematiskt) har man gjort ett stort framsteg. Att dessa detaljer dessutom tillverkas av spillmaterial från den egna till- verkningen gör det hela ekonomiskt fördel- aktigt för företaget. För det otränade ögat ser den nya sågklingan ut som vanligt, men tre inslag av hårdmetall gör den annorlunda från de som används av en vanlig bänksåg på byggen och snickeriverkstäder. De tre inläggen har alla en tjocklek något större än klingans och förhindrar därmed att denna nyper fast i virket och spränger de elektriska säkringarna. Denna typ av produkt är lämpad för kallare breddgrader (inte minst Kanada som har stor virkesindustri) och är en av de produkter som familjeföretaget har spridit över jorden med stor framgång. Ett exempel på en billig förbättring av stort värde både praktiskt och ekonomiskt. Bildning med nöje 21-24 september I vanlig ordning slogs alla tänkbara rekord när årets stora bok- och biblioteksmässa drog igång. Redan utanför Mässans byggnad kunde besökarna hitta de fösta utställarna i form av biblioteksbussar av senaste snitt och utdelare av gratisböcker. På invigningsdagen för fackfolket var vädret på det bästa humöret, vilket förhoppningsvis satte upp humöret inför köandet till kassorna på insidan. Hela bokbranschen genomlever just nu en boom som aldrig tidigare, med rekordsiffror för sålda böcker av alla de slag. Utöver de populäraste romanförfattarna (vars namn ofta är större än titeln på böckerna) Kan man tydligt se en tendens att göra lättlasta alster över ämnen som annars av tradition känts mossiga, som religion och historia. Inom det sistnämnda genren har Herman Lindqvist gjort stora pengar på att presentera vårt förflutna och dess personer på ett underhållande sätt i såväl bild- som bokform, och har därmed stärkt sin egen kassa högst betydligt. Lägg därtill att Ernst Brunner gjort en fri historisk biografi (roman) över Karl XII där hans har valt skrivformen att han själv är närvarande hela tiden. Detta visar att med lite vanlig hederlig dramaturgi kan man piffa upp de grå verkligheten och göra den lättläst och spännande. För den som är intresserad av trosfrågor rekommenderas ett besök hos sällskapet för Emanuel Swedenborg och hans lära. Denna mystiske man är den ende svenske religionsstiftaren och hans anhängare finns i många länder, främst USA. Utöver teologiska dogmerna skrev han böcker om hur gifta par klarar av att bevara den fysiska kärlekens glädje genom åren och om hur han sjäv talade med änglar på deras eget språk! Hans gåvor var ej av denna världen och berömt är (med massa vittnen) hur han kände sig illa till mods under en fest i London, och berättade att Stockholm stod i lågor. En vecka senare kom nyheten bekräftade denna dramatiska händelsen till England. Swedenborg hade sett alltsammans för sin inre syn i samma stund som det hände! Att böcker säljer i ett antal som aldrig förr betyder ju rimligen att människor läser mycket, och detta är alldeles utmärkt för de mentala hälsan och nivån på bildningen hos medborgarna. Vill man som ren förströelse eller test kolla om man hänger med i nuet kan man inhandla ett spel med enkla papperskort där frågor och svar är nedskriv- na. Det nya är att detta inte är någon dålig kopia av det skrymmande TP med sina löjliga frågor om amerikanska pre- sidenter etc, utan en pro- dukt lätt att ta med sig och designad för svenskar som kan testa hur de hänger med i nutiden. Därtill kommer med jämna mellanrum nya versioner som är lämpliga att döda tid med under resor och väntan på flyg- och tågförbindelser. Att detta spel (som är från värdstaden Göteborg) har fått samma initialer som ett berömt ryskt flygplan, gör att också äldre generationer lätt kan minnas namnet. Det allvarliga temat för årets utställning var yttrandefrihet, vilket också inbegriper rätten att publicera text och bilder. Vi fick reda på att närmare tvåhundra författare sitter i fängelser jorden runt för att deras alster inte behagat de diktaturer där de bor. Utan att ha besökt alla seminarier i ämnet kan man tillåta sig att göra observationen hur västvärden kröker rygg när utländska potentater reagerar starkt om de får se bilder som de anser kränka deras religion (islam). I detta läge visar västvärden vilka ynkryggar de är när det gäller att försvara det fri ordet. I sanning en märklig verklighet där utländska präster sätter gränser för yttrandefriheten. I övre våningen fanns tillfälle för besökarna att ta sig en bit mat och se på hur andra lagar till den. Kockar från när och fjärran visade upp sitt kunnande i detta ämne som fått en så fantastisk spridning i alla läger. Här kunde bokförlagen med framgång visa upp de produkter som till och med de som inte läser böcker kan tänka sig att köpa(!) vilket är en komisk bieffekt av den matlagningshysteri som sveper över landet också i i TV-rutorna hos allmogen. I ett hörn lanserades ett nytt vitt musserande vin med namnet "Hipp hipp hurra!" efter en berömd tavla i staden, och namnet lockar ju automatiskt till fest även för de som inte är vinkännare. En avdelning på frammarsch sedan ett par år är tecknade serier för vuxna. Detta fanns att beskåda på ett flertal ställen med sina japanska förlagor där kvinnorna liknar flickor i förpuberteten med barnsliga ansikten. Borta är det mesta av den realism vi en gång hittade hos Stålmannen och Fantomen där Clark Kent och Mister Walker såg ut som folk gör mest, i västvärdens vita befolkning. Don för varje byggperson 13-16 mars I fyra dagar kunde tillströmmande fackfolk skåda de senaste varianterna av maskiner och annan ut-rustning för byggbranschen. Lokalerna hade för tillfället tagits i bruk till max och hela nedre vån- ingen i mässlokalerna gick åt vilket återspeglar den rush som byggsektorn har i nuläget. Utöver de verksamma inom de olika företagen var ett stort inslag i publiken ungdomar från gymnasiets BA- program som har blvit popolärt med tanke på alla program i TV där det skall byggas om och byggas nytt i de flesta kanaler där det byggs mycket, mest till och om. I verklighetens Sverige är det dock nästan inga bostäder som blir till, vilket är til stor skada både för de bostadslösa och arbetarna då man vet att branschen generar massor av jobb för underleverantörer m.fl. och en gammal sanning är att för varje nyanställd byggjobbare anställs åtta till i andra led av produktionen. En rad utvecklade produkter, inte minst handverktyg, presenterades i olika utförande och med olika fabrikanter som demonstratörer. I vanlig kamratlig anda hade de flesta koll på varandra och kände varanda sedan tidigare, vilket märktes på den kamratliga tonen konkurrenterna emellan. Efter att ha blivit synade av juryn kunde de konstatera att deras positiva entreprenör- anda hade kvalificerat den till förstaplatsen. En sanning som inte är allmänt känd är att just små och medel- stora byggföretag har merparten av arbets- kåren anställd och är något av ryggrad i denna sektor. De har av naturliga skäl mindre projekt och tar hand om den stora ROT-sektorn (Renover- ing och Ombyggnad) och uppföran- det av villor och liknande objekt. Informationsmässigt har dessa firmor haft något motigt genom åren, med rubriker om "skutt- byggmästare" och andra tvivel- aktiga namn på mindre seriösa deltagare i byggspelet. Detta framhölls också när priset som "Årets byggare" delades ut och i motiveringen poängterades kvaliteten som den bästa reklamen. Den vinnande firman har dessutom ett speciellt prov för de som vill ha anställning - att på egen hand slå upp en vägg med en dörr i. Resultatet granskas sedan med hänsyn till kvalitet och tidsåtgång. En skicklig yrkesman klarar testet - och får jobbet. Upplevelser för alla 22-25 mars 2007 Turistmässan för år 2007 varade som vanligt i fyra dagar av vilka de två sista var allmänhetens egen visning. Drygt 50 000 besökare kunde räknas in till de drygt 90 länder som hade hyrt in sig till detta årliga evenemang som har blivit ett stående punkt i almanackorna hos många turistdepartement. Danmark som vanligt starkt representerat liksom brittiska öarna. Tyskland (eller snarare delstater där) hade dragit ner lite sedan förra året. Små nya länder som Slovenien hade stora montrar och i vanlig ordning hade våra baltiska grannar sina krokar ute för att locka oss över Östersjön med bara några timmars resa till deras halvexotiska länder med en doft av en i Sverige svunnen epok, innan det stora rivningsraseriet på 1960-talet. Från Tanzania lockade man med safari i den stora kratern Ngorogoro (N:et i början uttalas inte enlig expertis på plats) och ett spontant intryck var att inte många länder lockade med sol och bad. Sådant platser har nog den svenska allmogen spanat in vid det här laget, och nu måste det till något spännande och annorlunda än det gamla vanliga strandragget på grisfester och liknande.
Vad är det då som folk vill göra på fritiden om man inte vill ligga och agera vändstekt ägg på någon playa söderut? Jo en rätt varierad önskelista har turisnäringen kommit fram till efter diverse underökning- ar. Reskassan styr naturligtvis i alla lägen men närturismen och den inhemska varianten kan rent av kombineras med minskade norm- ala utgifter i ställer för turistfällor som dränerar plånboken. Ett företag som arbetar på detta koncept är Gekås i Ullared som med sina 3,7 miljoner besökare under år 2006 är Skandinaviens "utflyktsmål" nummer ett. Att kunna koppla av och därtill samtidigt göra goda inköp är en trend som ökar starkt och den genomsnittlige besökaren hit är en 43-årig kvinna som spenderar 4 400 kronor per år vid två besök efter en åkväg på 20 mil enkel resa! Hennes två barn och man behöver kanske inte vara med båda gångerna för att besöken skall bli en god affär, för båda parter. Av de länder som har den största internationella lanseringen för att locka till sig turister måste nog Egypten komma på första plats. Varje dag visas filmer i olika globala tv-kanaler som presenterar framför allt kulturella attraktioner (från den äldre historien), men också aktiv turism med dykning i Röda Havet, där Hurgada erbjuder utmärkta möjligheter för både proffs och amatörer på besök. Den som doppar huvudet under ytan med ett vanligt cyklopöga och snorkel får en överraskning som inte går ur minnet i första taget, då sikten i det klara vattnet är 40-50 meter att jämföras med svenska vattens maximala 10-12. En annan attraktion (faktiskt den bästa av alla) som inte låter sig presenteras på de korta snuttarna i TV är egyptierna själva, som är öppna, talföra, humoristiska och ärliga, vilket redaktören själv kan intyga efter ett dussin besök i landet. Ett historiskt reportage från december 2006 på www.nemo.nu/khallaf ger bara en liten gnutta av olika intressanta miljöer som väntar besökaren. Sektionen för turism på ambassaden i Stockholm har dessutom nyligen anlitat en pr-firma för att ytterligare lansera det vackra landet vid Nilen för svenskarna, vilket man får hoppas blir lyckat. stagnation eller vad? 28-29 mars 2007 IT inom vården var ett debatterat och utvecklande ämne för ett par år sedan när det fanns visioner i branschen om effektivitet, tidsbesparingar, bättre kontakt med patienterna, bättre diagnoser m.m. Med ett perspektiv bakåt på tidigare mässor är det spontana (subjektiva) intrycket att lite har hänt sedan sist, eller i alla fall lite nyheter visas på denna mässa. Hur märkligt den än kan tyckas så verkar de rent medicinska kopplingarna står still eller gå något framåt, medan de företagare som utvecklar system för kommunikation, lagring av data som journaler m.m. numera helt verkar ha tagit över ruljansen. Resultatet är att det i stort kan vara vilken data- och kommunikationsmässa som helst med program utvecklade för en bred marknad och inte specifikt den medicinska. Icke förty kunde den uppmärksamme hitta ett boknings- och kommunikationsprogram som var just skräddarsytt för bland annat vårdsektorn, och detta får betecknas som den enda rejäla nyheten som stod att finna (fast programmet är ett par år gammalt). Det är en digitalt organiserad vikariepool på Internet som underlättar den tillfälliga rekryteingen när ordinarie personal inte är tillgänglig. Det bygger på vikariernas egen aktivitet och speciellt bland studerande är denna extra inkomst en stor tillgång och med detta slipper nu någon på ett sjukhus telefonera i onödan efter en lång lista med kanske inaktuella namn. Vitsen med det hela är att vikarien går in själv med en personlig kod och bokar dagar (eller timmar) som han/hon kan arbeta vilket gör att uppgifterna alltid är aktuella. Med en enkel sökning kan man få fram personens meriter, tidigare arbetsplats och annat värdefullt. När någon eller några är aktuella kan den ansvarige på sjukhuset kalla in dem direkt med ett SMS som skall besvaras snabbt. De som inte går att nå får stå över och nya kan kallas in i stället. Det var ett par killar från Chalmers som utvecklade denna mjukvara för några år sedan och koppling till verkligheten fanns förmodligen i praktisk form för någon av dessa. Numera har också skolan fått upp ögonen för programmet och Göteborgs alla stadsdelsnämnder använder det för sina tillfälliga anställda i undervisningen. mogna erfarenheter i fokus 18-20 juni 2007 Under midsommarveckan hölls på Svenska Mässans en (rätt anonym) internationell konferens om utvecklingsprojektet Competence 50+ som delvis finansieras av EU och staten. Som namnet säger var temat just att ta tillvara all kunnighet och kunskap hos de medborgare som blivit mer än ett halvt sekel gamla. Projektet har som övergripande mål att på sikt påverka/ändra och medvetandegöra attityder och system i samhället när det gäller äldre arbetskraft. Ett av delmålen är hitta metoder så att denna gruppen kan vara kvar längre (alt. återinträda) i arbetslivet. Bland inledningstalarna fanns arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (född 1966), som alltså har drygt nio år till sin kvalificering. Delegater från många länder i Europa hade samlats för att lyssna och dela med sig av er- farenheter inom ramen för den gemensamma beteckningen ”Age Management”. Ordförande för hela konferensen var Eva Bertilsson-Styvén som till vardags är komm-unalråd (s) på Tjörn i Bohuslän, men som un- der dessa dagar hade tilldelats den interna- tionellt mer gångbara titeln ”mayor”, vilket betyder - borgmästare. Allt var mycket praktiskt upplagt med dels en del (den största) med olika seminarier där rapporter och resultat redogjordes hur olika projekt fungerat inom ramen för utvecklingen av de ”mognas” erfarenheter och kompetens. Del två var av det nyskapande slaget och gick ut på att delegaterna kunde välja mellan fyra färger som motsvarande olika ämnen och inriktningar i arbetet. Var man t.ex. intresserad av att starta eller vara med i nya projekt valde man en speciell kulör och kunde sedan ta kontakter med folk inom de områden av konferensens utstäl- lningshall som var inriktade på detta. Vid bord satt experter och folk med personlig erfarenhet som kunde svara på frågor och förmedla kontakter skräddarsydda för de intresserade. Bland de praktiska saker som kan göras på arbetsplatser är modifiering rent fysiskt och justering av regelverk m.m. så detta motsvarar behov och krav från denna grupp med sin stora potential att tillföra värdefull kunskap i arbetslivet. Delikatesser till vardags 4-6 sept 2007 Årets matmässa var den största hittills, och aldrig har så många producenter av mat i alla former visat intresse för att presentera sina produkter. Påfallande var att de stor jättarna nu fått rejäl konkurens av av många mindre, åtmindstone vad antalet montrar i mässhallarna beträffade. Många presenterade ost med olika smaker och former och numera kan man njuta av getost av typ Camenbert, som inte har så genomträngande smak utan en mer återhållsam och kan ätas i bit. Detsamma gällde varianter av modellen Bri från samma källa, som dock fortfarande har den tradi- tionella smaken kvar som kan användas för att piffa upp sallader och liknande. Det fanns ett stort utbud av traditionella varor som är basen i de flesta restaurangers menyer och olika sorters salami, laxrullader och kryddade korvar försökte fånga uppmärksamheten hos besök- arna. En importör bjöd på ett läckert nötkött från Irland, som var så mört att det smälte i munnen på prov- smakarna utan att för den skull förlora något i konsistens. Många vegetariska alternativ fanns att se och smaka, och flera var både till smak och utseende till förväxling lika med mejeriprodukter och charkuterivaror. En ljus ostliknande produkt serverades som mellanmål med några droppas olivolja, och kunde i sin enkelhet bjuda på en mycket god och ovanlig smakupp- levelse där alla sinnena fanns med. En stor något avskild zon inom mässorådet var reserverad för importörer av rusdrycker. Det fanns både sprit vin och öl att smaka av och även här var det flera mindre företag som tyckte sig ha hittat en nisch som de mutat in. En importör fråm Malmö hade ett tjeckiskt mörkt(!) öl bland sina produkter, men förkla- rade snabbt att den inte smakade som vanligt mörkt öl brukar göra. Redaktören kunde strax också konstatera att detta stämde och att vätskan inte hade någon bismak med drag- ning åt melass (näringstillskott för hästar) som finns hos en del märken av portertyp. En vinimportör serverade Valpolicella från norra Italien, som för omväxlings skulle var röd och rätt tung. Denna provins är annars känd för sin lätta fruktiga ljusa matviner, men genom denne importör fick man ytterligare en arom att testa av och lagra i sitt smakminne. Vad an inte såg något av var de traditionella svenska inläggningarna av fisk, speciellt sill. Denna traditionella rätt hade (på denna mässan i alla fall) körts över av lax i olika varianter. Kanske är det så att denna delikatess är sådan självklar att krögarna inte behöver bli påminda om den, och vi som gillar denna "gubbmat" hoppas det är så. Fiskbiffar är något som aldrig slagit igenom i Sverige, men är stapelvara på borden i Norge sedan generationer tillbaka. Företaget FISK IDAG serverade rejäla burgare med denna vara och detta var en av höjdpunkterna med sin överraskande goda smak och enkelhet. En inkörsport för att få barn att äta liknande kan vara att servera dessa i bamba, vilket nog skulle lätta på "äckelstämpeln" hos det uppväxande släktet. En del traditioner försvinner fort och nya snappas upp ideligen när vi får impulser av främmande kulturers matlagning. Det är nog bara en tidsfråga när vi kan se chilisås till lutfisken, om denna får vara kvar vill säga. En bransch i medvind 27-30 sept 2007 Böcker och litteratur i allmänhet är i ropet som aldrig förr. Deckardrottningar spottar ut mysterier på löpande band och allmogen slukar dessa som aldrig tidigare - i miljoner. Branschen får draghjälp av TV där program i alla former presenterar det senaste, och filmindustrin hänger på och bildsätter de populäraste verken. Risken att årets evenemang INTE skulle bli en framgång var därför att bedöma som obefintlig, och bokförlagens satsade pengar riskerar knappast att frysa inne, utan tvärtom ge en bra avkastning. Detta är ingen utopi, för än har inte de stora förlagen från kontinenten fått upp ögonen för den svenska markna- den, vars invånare numera tillhör de mest läshungriga människorna i hela världen. Om några år är kanske ryska författ- are ett stående inslag och pre- senterar sitt lands klassiska tradi- tioner i modern tappning, medan övriga i Europa väntar på sin tur. Kanske ser vi nu början på denna utveckling då små staters litterära produktion nu presenteras för för- sta gången för de svenska bokläsarna. Årets mässa skulle sätta "Estland i fokus", och en stor monter helt i svart skulle locka till sig besökare. Tyvärr visade det sig att merparten av böckerna var på estniska och dess- utom dyra, plus att och många av de anställda inte talade svenska. Detta var ett mycket märkligt sätt att presentera sig på och riktade sig tydligen inte till merparten av besökarna då till och med uppläsningar var på originalspråket och inte alltid översattes. Mycket få böcker fanns på svenska och i en folder förklarade landets president att de håller sitt modersmål högt, något som svenska läsare knappast bryr sig om. Denna statsbyråkratiska flopp hoppas vi inte skall upprepas och att kalla sin monter för "svarta lådan" leder tankarna till att något har gått snett, och en haverikommission borde nog tillsättas när mässan är över. Den originelle konstnären och professorn Lars Wilks var på plats och var aktuell med en egen bok vid sidan om all uppståndelse kring hans aktuella avbildning av profeten Muhammed som rondellhund och därpå följande reaktioner. Hans bok handlar om de olika konstverk han och allmänheten snickrat upp vid Kullaberg i Skåne och som varit föremål för myndigheternas prövning i tio år. Konstverken i fråga har de ståtliga namnen Nimis, Arx Omfalos och Ladonien. Allt det rabalder som dessa fört med sig genom åren i form av överklaganden, besvär, syner på platsen, inlagor till myndigheter m.m. är en del av den konstnärliga helheten och om dessa omedvetna rollfigurer i domstolar och nämnder handlar hans originella bok. Summeringen av bokmässan blir inte oväntat att den blivit större och utställarna fler, och om antalet besökare också slår rekord är det inte något att höja på ögonbrynen åt. Mycket MC-styrka och lite miljö 24-27 jan 2008 Året motormässa för tvåhjulingar startade i god tid inför säsongen med "hjälm på". Större än någonsin är en klyscha som väl passar in på denna bransch, som de senast åren har haft en formidabel uppgång. Varför detta? kan man fråga sig. Svaret ligger delvis i att alla 40-talister nu börjar planera för en aktiv fritid under sin pen- sionering, och vad kan vara häftigare än att visa sig på en monsterhoj, trots att man kanske aldrig haft någon under sin aktiva tid. Lägg därtill att många dragits med i vågen orsakad av diverse amerikanska s.k. "choppers" och "bikers" som nu visas med stor framgång i televisionsapparaterna för allmogen på bästa sändningstid. Arrangörerna hade behövt öppna också den övre våningen av Mässans utställningshallar, och där fanns reservdelar och tillbehör (viktiga och oviktiga) av alla nyanser och fabrikat. Denna nisch, med s.k. "piratdelar" har ännu inte blommat ut tillfullo som inom bilbranschen, men de företag som finns gör goda affärer. Som exempel har företaget "Garage 24" från Tranås vind i seglen och en omsättning på närmare en kvarts miljard med framför allt MC-delar fördelade på tillbehör för motorcross i naturen och trasport på allmänna landsvägen. 45 000 hjälmar (hälften av plast och hälften av kompositmaterial) är för tillfället deras produkt nummer ett. Under taket fanns förvisso både trampcyklar och scootrar, men det var de senaste motorcyklarna som hade det största utrymmet, och de flesta hästkrafterna. Något nämnvärt miljötänkande har ännu inte slagit igenom i denna skara, och att se en vattenkyld Triumph på 240 hästkrafter var det ingen som lyfte på ögonbrynen åt. Mässans stora dragplåster i sin egen klass var en osannolik tvåhjulig konstruktion av fordon med parallella hjul för transport av en person (bilden till höger). Denna amerikanska maskin har förvisso funnits i ett antal år, men är relativt okänd för de flesta. I Sverige är det personal på flygplatsen Arlanda som använder denna för transporter i jobbet, och utomlands är det också de stora flyplatserna som använder den för att minska den interna restiden på arbetsplatsen. Utseendet är minst sagt originellt och att inte trafikanten skall ramla fram- eller baklänges är ett mysterium för åskådaren. Svaret ligger i att hjulen justeras automatiskt med gyrostabilisa- torer som hindrar fordonet från att kapsejsa åt något håll. Den drivs av elektricitet och klarar en tripp på fyra mil efter en natts uppladdning. Nu visades den i Rikspolisens monter som ett alternativ till vad? kan man fråga. Förvisso är en billigare än den polisbil och betydligt dyrare (65 000 kr) än en dito cykel. Hur som helst är det inte osannolikt att vi kan få se poliser förflytta sig med denna, kanske på prov, men var är ännu oklart. Det var ingen överraskning att detta fordon väckte stor uppmärksamhet och polisen som demonstrerade den (t.h.) för de förtjusta och överraskade åskådarna kan utan tvekan ut- nämnas till Mässans MC-knutte nummer ett. 13-16 mars 2008
Turistmässan - Tur 2008, var nummer 23 i ordningen och den har därmed blivit en tradition för såväl Göteborg som de utställande reseföretagen som blir alltmer alerta ju större publik som dras till detta stora evenemang. Någon avmattning i rörligheten hos svenskarna kan inte spåras fast långa flygresor sägs påverka miljön (klimatet) och de fjärran resmålen visar en tydlig kurva uppåt i antalet besök.
Ett av de länder som matchade fram sig extra mycket för den skandinaviska publiken var Kenya. Att stor uppmärksamheten riktas just till Nordens turistande befolkning är ingen slump, för härifrån kommer årligen drygt 100 000 besökare till Kenya, vilket gör den, säkert överraskande för de flesta, till den största gruppen turister efter Storbritannien och USA. Under invigningsdagen (för fackfolk och press) hedrade deras ambassadör i Stockholm och turistchef mässan med sin närvaro. De slog fast att verkligheten bakom den rapportering om politisk turbulens efter presidentvalet tidigare i år nu var ett minne blott och att läget i landet nu var lik lugnt och säkert som förut. Deras önskan och förhoppning var att reseföretagen skall nå upp till lika hög trafik som tidigare och slussa intresserade nordbor till alla de populära målen med sitt sevärda färgsprakande folkliv och kultur. Nämnas kan då platser som hamnstaden Mombasa med sin exotiska blandning av nytt och gammalt med moderna hotell vid stranden av Indiska Oceanen varma vatten. Det stora dragplåstret för aktiv fritid är inlandets nationalparker med sitt unika djurliv, safariresor och invånare bland vilka en del ännu lever på traditionellt sätt. Förhoppningen om att får en ökande ström av be-sökare är stor på Kenyas Turistbyrå där man börjar se på framtiden med optimism.
Vid ett besök under fyra dagar en månad efter Turist 2008 kunde redaktören till dessa rader själv kon-statera på plats i Kenya (lilla bilden ovan) att det inte finns någon fara för turisters säkerhet under en safariresa. Dessutom hade just i dessa dagar den något turbulenta politiska situationen stabiliserat sig med tillsättandet av några ministrar som tycks vara populära också bland den stora befolkningen. Samma dag hölls en stor internationell konferens i Nairobis Kenyatta Conference Center med dele- gationer av journalister från Europa och Nordamerika som också gjorde detta positiva konstaterande, som man får hoppas blir bestående. Flera inhemska talare hoppades att den katastrofala situationen som nu (April 2008) råder på turistfronten (80 procents nedgång sedan årsskiftet 07/08) skall förbättras, och den välbehövliga utländska valutan åter skall börja strömma in i landet till gagn för alla. En förutsättning för detta är att de resebyråer som stoppat resorna hit åter tar upp Kenya som turist- mål för sina kunder. Biblioteken ökar kompetensen 25-28 september Bokmässan 2008 blev (som vanligt) den största hittills med drygt 100 000 besökare under fyra dagar. Arrangörerna hade varit förutseende för att klara trycket från alla utställare och hade därför byggt en extra hall på tusen kvadratmeter i anslutning till det ordinarie området. Läsandet och försäljning av böcker ökar stadigt tydligen utan större påverkan av de ekonomiska kon-junkturerna, men antalet boklån på biblioteken visar en annorlunda kurva och minskar i antal. En trend på bokmässan sedan ett par år tillbaka är att de små förlagen och tidskrifterna nu flyttar fram sina positioner och de vanligen stora (ibland vräkiga) områdena med de största drakarna var nu blyg-sammare till formatet. Antalet besökande författare var dock stort som vanligt och drygt tusen fanns på plats för att göra reklam för sina verk. I enlighet med det tema som mässan haft de senaste åren presenterade man ett utvalt land och dess litteratur och denna gången var det för andra året i rad en av våra rätt anonyma baltiska grannar i öst som kom i fokus, närmare bestämt - Lettland. Som ambassadörer för sin nation var författare, historiker och andra på plats och presenterade litte-ratur som för oss är i det närmaste okänd, men kanske nu blir mer bekant för de svenska läsarna. I den välbesökta montern som hade en design modell katedral kunde besökarna lyssna till deklamerande poeter medan de satt på stolar av wellpapp(!) som också byggnaden var gjord av. En dikt bestod av de lettiska räkneorden ett till och med fem, följt av samma rad men nu till och med sju. När den över- sattes föklarade uppläsaren att det inte varit någon mikrofon-test, utan ett poem. Lettiska fotografer visade också sina verk som ofta återger gammaldags enkla miljöer som ännu finns i deras moderna samhälle. Under flera dikter märktes tydligt lettiskans ljudmässiga likheter med slaviska språk, som ryska, medan de själva tillhör de ålderdomliga s.k. baltiska språken tillsammans med litauiskan. Detta sistnämnda land står dock inte på tur nästa år, vilket hade varit följdriktigt, för Bokmässan år 2009 skall i stället rikta sin uppmärksamheten på - Spanien. Traditionsenligt var många antikvariat representerade med allehanda böcker i alla tänkbara ämnen. I en monter lite vid sidan av de övriga kunde man konstatera att priserna var märkvärdigt låga, till exempel en helt ny tjock tysk/svensk/tysk ordbok för trettio kronor. Försäljningen var av en organisation som handlar med second hand i allmänhet och nu tog tillfälle att bli av med böcker. Det var bland dessa hyllor med allt från matböcker till reseskildringar som ett stort fynd gjordes då redaktören kunde tillskansa sig en dyrgrip ur världslitteraturen, åtminstone om man ser till namnet och ämnet på detta verk. Det var en renskrivning och redigering av den helt nyligen funna dag-boken och pappren efter den kände doktor Frankenstein som bytte ägare för en tia! Denne litteräre kändis' kirurgverktyg, uppväxtmiljö m.m. kan nu studeras närmare av forskare och detta har mycket stort vetenskapigt intresse med tanke på vad han en gång skapade - det berömda monstret, som folk missförstod och var rädda för därför att han var så stor och ful. Enligt filmversionen om denna tragiska gestalt fick han bara en varm mänsklig kontakt med en enda person - en man som var blind. Detta sedelärande innehåll som är grundbulten i hela berättelsen, är det nog inte många som känner till. Aktualiteten i dag är därför mycket stor när utseendet får allt större betydelse framför karaktären. Därför har vi alla en nyttig läxa att lära för att bli av med våra förutfattade meningar om människor, genom att läsa om doktor Frankenstein och hans monster. Något i skymundan presenterades på en scen vad som kan vara av stor betydelse för bibliotekens besökare i framtiden - nyheten om att personalen där skall få en riktig utbildning, om de själva vill. Från högsta ort skall man nu ta itu med (försöka bromsa) den vikande lånefrekvensen mitt i den all-männa läsarboomen, och erbjuda personalen den kunskap som behövs i en så snabbt föränderlig sektor som kommunikation via datorer. Det är högskolan i Borås (som utbildar landets bibliotekarier) som i samarbete med KK-stiftelsen tagit fram ett utbildnings- paket (ett så kallat mastersprogram) på halvfart som intresserade ta hemifrån, då större delen sker via nätet, kombinerat med någon personlig träff deltag- arna emellan en eller ett par gånger under terminen. För att kunna behärska alla de nya formerna av nätkontakt som e-böcker, bloggar, wikis, interaktivt berättande m.m. behöver personalen spetskompe- tens, eller rättare sagt fortbildning till kunskap som motsvarar dagens behov. De som redan arbetar inom biblioteksvärlden och har minst 180 högskolepoäng i bagaget, kan nu skaffa sig allt detta hemma i soffan. Därmed är ett stort hinder övervunnet jämfört med tidigare, då förflyttning till en annan lokal eller plats efter en arbetsdag nu inte behöver göras och deltag- arna själva kan disponera sin tid på ett passande sätt. På mässan var det Berit Ölander från Göteborgs Stadsbibliotek (bilden t.v.) meddela nyheten och gav en kortfattad beskrivning av hur resultatet av utbildningen kunde underlätta de dagliga sysslorna för bibliotekens anställda. Man kan förmoda att en stor del av publiken var både intresserad och berörd, då det på denna första dag bara var fackfolk på besök. I den något byråkratiska beskrivningen som finns på nätet från Borås Högskola, (där utbildningens längd inte framgår tydligt) klargörs att ett av två viktiga inslag som genomsyrar programmet är fokus på användaren, men om detta är de utbildade eller låntagaren på biblioteket är inte kristallklart. Oklart är också om allt kommer att startas som planerat till hösten 2009, för i god tid innan dess måste "erforderliga beslut fattas i Högskolestyrelsen". Vi får hoppas på detta, och att pengar då finns. Kvällen efter att Bok & Biblioteksmässan invigdes kunde SVT via nyheterna på text-tv meddela att ett pris hade delats ut med namnet Årets Kulturtidskrift. Prissumman var 40 000 kronor. Detta hade gått till publikationen OEI som har specialiserat sig på poesi. Ett återbesök till mässan var därför viktigt och nödvändigt för att gratulera till utmärkelsen och följa upp denna superfärska nyhet. Väl på plats i god tid nästa förmiddag och glad i hågen inför detta miniscoop, slog redaktören upp katalogen för att kunna navigera fram till rätt plats i den sedan öppningsdags överbefolkade lokalen. Dessvärre blev detta letande en negativ överraskning och tankarna gick osökt till den gamla tragiska visan Beatrice Aurore vars sista strof lyder: "och i broschyren titta' jag - men där stod ingenting". Det visade sig att priset hade överlämnats på Världskulturmuseet som ligger ungefär 400 meter söder om Bokmässan. Valet av lokal kan ha gjorts för att understryka kulturens gränslöshet, eller troligare därför att OEI av någon anledning inte var med på mässan bland de andra i branschen. Utställning i krisens spår 30 oktober-2 november En mässa med den röda tråden att köpa villa eller annat hem kunde inte ha kommit vid ett sämre läge än vad som nu skedde. Eller kanske vad det så att de som redan har ett liknande hem nu kunde se sig om efter ytterligare tips om ett bättre (mer ekonomiskt) boende, för mycket handlade om detta. Visserligen hade många andra företagare med produkter som inte direkt kan kopplas till boende tagit stor plats försäljning av putsmedel, skokräm m.m. men merparten av entreprenörerna var klart in-riktade på ämnet för utställningen, vilket kändes rätt.
Då hade de rätt många försäljarna av braskaminer betrydligt fler besökare. Detta urgamla sätt att hålla värmen på har nu fått en andra våg (den förra var för trettio år sedan) i skuggan av de allt mer skenande kostnaderna för olja och el i den fria marknadens välsignade spår. Dessvärre syntes det inte till några kaminer med fläkt som för ut den varma luften i rummet, för en sådan ökar effektiviteten mycket. I den globala uppvärmningens och växthusgas-ernas spår har denna bransch (och politikerna) varit tysta som muren om hur mycket av detta som en vedkamin spyr ut. Faktum är att av jordens totala utsläpp av koldioxid står skogsbränder för en tredjedel, enligt nobelpris-tagaren Al Gore. Detta har aldrig citerats, och än mindre debatterats av någon på framträdande plats i media. Det får tydligen räcka med att de som äter kött skall ha dåligt samvete för att korna rapar och fiser innan de slaktas, att som lök på laxen dessutom skuldbelägga alla de som eldar med ved är tydligen väl magstarkt, åtminstone i dagsläget. Något "direktiv" i den rikningen lär knappast komma från högsta ort så länge Centerpartiet är med i regeringen, men osvuret är bäst. När jag förhörde mig om kaminerna var miljödeklarerade fick jag standardsvaret i en rad siffror och bokstäver som har med konstruktionen att göra. På min fråga om hur mycket utsläpp per kubikmeter uppbrunnen ved som blir slutprodukten, möttes jag av oförstående ansikten och generade leenden. En önskan är att nästa års mässa kan hållas i en tid då det är lättare att planera sin boendeekonomi. Resor med magrare plånbok 19-22 Mars Med den svenska kronans ras mot de flesta andra valutor i världen, hade knappast de fjärran länderna det bästa utgångsläget inför årets stor turistmässa. Trots detta hade inget stort land tackat nej till att medverka, och drygt etthundra utställare fanns på plats när portarna slogs upp. Europa var mer dominerande än tidigare och den inhemska turist- näringen (som höll till i övre våningen) hade inte minskat på sina ambitioner att få folk att stanna i landet under sin semester. Inte minst Västkusten lockade med en stor variation av turistfällor av kända och populära slag. Ett markant inslag totalt var konferensanläggningar av olika storlek, som har byggts i uppgångens spår. Kanske behövs sådana nu för att företag skall diskutera sig ur den ekonomiska nedgången.
Lägger man också till det faktum att engelska språket är gångbart överallt, blir det ett extra plus när man står i valet av resmål lite utanför det vanliga. Standarden på hotell m.m. har en variation som gör det lätt att anpassa bekvämligheterna efter reskassan, för här finns alla från mycket enkla övernatt- ningsställen till överdådig lyx för den som vill. Man får inte glömma att omkring 200 miljoner indier lever med en standard av västeuropeisk nivå, så hotell, restaurang- er m.m. kan lätt hittas som passar de flesta smaker. För hälsans skull rekomm- enderas att vissa mediciner tas i förebyggande syfte innan resan, då bakterierna är lite olika de som finns i västerlandet. Sommaren 2009 finns dessutom ett extra dragplåster som chefen för montern inte var sen att föra fram till de tilltänkta besökarna - en total sol- förmörkelse! För de lite äldre som minns (och mis- sade det totala mörkret) vid den- samma i Sverige år 1954 (vilket re- daktören till dessa rader gjorde) finns nu ett utmärkt tillfälle till kom- pensation. Fenomenet sker den den 22 Juli mitt på dagen och går i en bana 30 mil norr om Bombay i riktning österut. Visserigen är det mitt under monsunperioden då det vanligen regnar för det mesta, men man kan ta en chans att himlen spricker upp när detta skall hända. I vilket fall som helst blir det säkert en upplevelse för livet, så varför inte. Bransch i medvind med flera nyheter 4-8 Maj Elfacket har vind i seglen det är helt klart efter ett besök på denna arena där dessutom de internationella inslagen börjar bli fler. I spåren av den då halvårsgamla ekonomiska nedgången hade antalet utställare inga- lunda blivit färre utan fler än tidigare. Därför hade också andra våningen tagits i anspråk för årets mässa som dessutom bjöd på flera nyheter både i stort och i smått. Alla, eller åtminstone de flesta, verkar ha koll på och känner varandra sedan tidigare, det är helt klart. Någon antagonism dessa konkurrenter emellan kan inte märkas vid en yttre besiktning, då umgängestonen är kam- ratlig och ibland rentav hjärtlig emellan de aktörer som alla dansar på den gemensamma banan som marknaden är. Den kommande genera- tionens elektriker hälsades välkomna och bjöds av många utställare på både mat och dryck samtidigt som de blev matade med information om de nya och förhoppningsvis bättre produkter som de kommer att stöta på i sitt blivande yrkesliv. Efter tips av en utställare kunde en superfärsk nyhet vaskas fram bland alla montrar, och producenten var en kabeltillverkare i östra Småland vars namn inte tillhör de mest kända. Inte desto mindra frodas verksamheten och deras bästa reklam hittills varit god renommé och lovord från nöjda kunder. Man har nu startat tillvekning av en produkt som man hoppas blir en god affär, för just en lysande kabel, eller rättare - litet rör, är deras nyhet. Detta extra lysande rör (liknande neon) har i sig ett ämne med en sammansättning liknande den hos lysmaskar och eldflugor(!) och behöver endast ha en mycket liten strömkälla från ett litet batteri för att fungera. Den kan också integreras med stark- strömmen i en kabeln och då ser man på långt håll (och i mörker) att det finns spänning framme. Man kan också se spänningsfall och annat med hjälp av denna. Räddningstjänsten var snabbt ute och köpte in rullar om 100 meter som man använder vid den riskfyllda navigeringen i rökfyllda lokaler under en brandsläckning. Det lysande plaströret (som i bilden ovan) visar då vägen till platsen man kom in, och risken att gå vilse minskas till ett minimum. Denna produkt är så färsk att inga broschyrer hunnit tryckas och inte heller ett namn på den finns ännu (maj 09), men förslag till sådant finns säkert på lager och lär snart komma ut på marknaden. Upp med pluggen - in med tråden - och tryck till. Julia från kabeldistributören Elproman i Huddinge visar hur tre enkla handgrepp är allt som behövs för en snabb och korrekt anslutning - utan skruvning. Nyhet nummer två fanns i det lilla formatet, och var en utveckling av vad som tidigare funnits länge inom sektorn för svagström som högtalarteknik och liknande. Det var en snabbanslutning på mång- poliga kontaktdon som gjort skruvmejseln obehövlig - till skruvar. Nu kan man i stället bända upp en liten plugg i ett övre läge och efter att ha stuckit in kabeln trycka tillbaka den, och så är anslutningen klar. Tidsvinsten är uppenbar för alla de som vet hur en traditionell installation går till. Demonteringen är naturligtvis lika enkelt och en liten skruvmejsel är det enda verktyg som behövs. På bilden man kan man se hur arbetet med en rad anslutningar underlättas med denna nya produkt som klarar av dimensioner med ledare upp till 2,5 kvmm, med eller utan ändhylsor. Arbetsmometet med tappad skruvar på golvet är därmed borttaget. I den övre våningen var det belysningsmästarna som höll till. Där kunde man se lampor och lysande plaströr m.m. i alla regnbågens färger. I samband med att de vanliga glödlamporna skall fasas ut har uppfinnare fått större svängrum då de nya energisnåla endast ger ifrån sig en bråkdel så mycket värme, och alltså kan (och får) monteras på andra och originellare ställen än de gamla. Inbyggda små strålkastare i hemmets väggar med samma ljusstyrka till en femtedel av den tidigare energi- åtgången var försäljningsargument man stötte på. Några kluriga följdfrågor om andra sidan av dessa energisnåla (och kalla) lampors förträfflighet vållade visst huvudbry men faktum är att det naturligtvis blir kallare i husen med dessa monterade. Följden blir att man får öka uppvärmningen för att få samma rumstemperatur som tidigare och skillnaden mellan denna nya ökade energiutgift och de nya lampornas strömförbrukning blir den verkliga vinsten ”för miljön” och plånboken. Hur mycket denna blir vete gudarna och man hör aldrig en politiker ta upp detta i debatten, till lampförsäljarnas glädje. Kulinariska nyheter med eko-stuk 17-20 Maj Trenden att lära folka att tycka om andra rätter än sill och potatis, håller igång oförändrad sedan flera år tillbaka. Nu har också en annan komponent (importerad från USA) som lanserar mat som hälso- preparat på gränsen till medicin, men tack och lov var de värsta avarterna av denna marknadsföring inte närvarande på årets mässa. Generellt kan sägas att både produkterna dess presenterade var välbalanserad och gav intrycket av hög kvalitet. Den ekologiska vinkeln som var något av temat gjorde att mindre producenter från brukssamhällen och byar kunde bjuda på vad de producerat och multisara på världsarenan fick hålla sig i skymundan vilket säkert ingen hade speciellt mycket emot. Det spontana intrycket av vilka produkter som stod i förgrunden var- ost och saft. Bland de förra var det getmjölken som svarade för en stor del inte minst aromatiskt. I en monter kunde man få smaka av en grupp stora ostar med ett klart ålderdomligt och "osvenskt" utseende beroende på den lokala produktionen som dessutom hade en mycket originell "logo" i form av ett fotavtryck av ett barn. Drycker utan tillsatser fanns i ett mångfald där frukter och bär från när och fjärran ofa stod för basen i dessa. Exotiska frukter som granatäpplen och de litet närmare ifrån oss kommande fikonen fanns också med på de långa listan över hälsobringande och framför att nyttiga vätskor som bjöds till svalka för provsmak- arna. Ett populärt område för dessa var också avdelningen med vin, sprit och öl där importörer visade upp sina varor. Här var de kanske inte det ekologiska som kom i förgrunden ty de flesta gam- la kända märkena fanns på plats utan att deras hälsobringande effekter sattes i förgrunden av arrangörerna - men väl smaken. Bland den tredje stora gruppen produkter - kött i olika former som korv m.m. fanns en producent som bjöd på det som denne redaktör kan beskriva som det möraste köttet han ätit. Det var en halvcentimeter tjock skiva ryggbiff med rosa färg som såg i det närmaste rå ut, men likväl formligen smälte i munnen med ett smak som var fantastisk. Som en naturlig ekologisk krydda hade ett litet granskott placerats på köttbiten och denna kombination blev obeskrivbar. En variant av denna biff (t.ex. från älg) borde kunna bli en bästsäljare till turister från kontinenten i all sin råa raka ekologiska naturlighet. Ett udda och intressant inslag var en dryck som baserades på delvis vilda produkter från regnskogen i norra Amazonas i Brasilien. Två välklädda och färgsprakande skönheter med rötterna där (se bilden ovan) var ett trevligt inslag och bjöd på denna dryck som nu för första gången introduceras i Sverige. Som en ovanlig avslutning på denna årligen återkommande fackmässa släpptes allmänheten i sista dagen. Detta kommer troligen att permanentas och bli en konkurrent till ett liknande årligt inslag inom samma bransch, med detta är en helt annan historia, som kanske låter höra av sig senare i år. Med spansk slagsida 24-27 September
Denna litterära marknadsplats kunde dessutom fira sitt 25-årsjubileum vilket också uppmärksammades, speciellt in- ternt där jubileumstårtor fanns framdu- kade för medias representanter. Antalet utställare nu blivit så stort att en tillbyggnad och nästan hela övervåning- en tagits i anspråk och massor av min- dre förlag och enskilda författare ökar ständigt, vilket är mycket glädjande. Farhågorna att Bokmässan skulle bli en plats där jättedrakarna bland förlagen och kultureliten minglar runt har dess- bättre inte slagit in. Siktet på litteratur från Iberiska halvön bestod i att presentera böcker som i de flesta fall var skrivna på just - spanska. Med tanke på hur många svenskar som kan språket och vill lära sig mer, var detta en bra inkörsport till läslustan. Påfallande var hur man nu har blivit av med sitt fascistiska arv med censur, och nu fanns många volymer med ämnen från inbördeskriget på 1930-talet såväl som befrielsekamper i dagens Sydame- rika. Allt var gott och väl med detta så när som på detaljen att besökarna inte kunde köpa några böcker! Vems hjärna som hade förberett Spaniens medver- kande vid denna mässa och jättebutik, är okänt för redaktören. Kanske denne person vill vara anonym med tanke på alla de besvikna besökare man nu fick. Tidningar trycker endast färdiga och enkla "sanningar" (ofta med domedagsperspektiv), som kändisar som Al Gore m.fl. har slagit fast. De cirka 800 forskare som är knutna till FN:s "klimatpanel" (historiens största i sitt slag) har genom en omröstning(!) slagit fast vad som gäller och traditionell vetenskaplig utvärdering, debatt och analys verkar inte gälla här. Jordens bana runt solen (avstånd, jordaxelns lutning m.m.) förändras i cykler och man vet att detta har stor betydelse för klimatet, men boven är redan utsedd av politikerna - människorna, speciellt i västerlandet. Att man fick lära sig i skolan att det var så varmt under bronsåldern att man odlade vin enda upp i Mellanverige, skall vi tydigen glömma, för nu är det nya sanningar som gäller. De forskare som har andra åsikter och invändninger kanske får problem med pengar till sina projekt om de går emot majoritetens beslut. Forskarna har likt politiker fattat majoritetsbeslut, det är enklast så för då slipper man en debatt som bara skulle förvirra mer än ge klarhet. Vad man aldrig ser i dagspressen och TV-nyheter är att etablerade och berömda forskare på jordens berömda universitet ofta drar andra slutsatser än vad amatören Al Gore vill att vi skall göra. Publiceras detta så är det i veteskapliga organ vid sidan av allmänhetens läsvanor. Att detta då blir ett demokratiproblem (ensidig eller strypt information) är det inte många redaktörer som byr sig om, då katastrofprognoser säljer bättre och gör aktieägarna nöjda. Fria medier är fria att inte ta upp vissa ämnen - det är tydligt, och ingen nyhet för folk i branschen. Detta diskuterades av Siwert Öholm och redaktören (se bilden) och en av orsakerna som man var överens om var de "trender" som sköljer över världen medier med jämna mellanrum. Just nu är det klimatet, och styrkan i denna våg är att ämnet kan sättas in i alla situationer och görande överallt och när som helst. Alla vill vara med, inte minst de som tjänar pengar på detta, och de är många - i de industrialiserade länderna. Klimatvågen har till exempel inte de begränsningar som den stora med dolda sexuella övergreppen barn i hemmet hade för femton år sedan, och som nu har ebbat ut. Vad som hände med barnen är det ingen som frågar i dag. Författaren själv tillhör de finska krigsbarnen som inte behövde vård, men fick fram deras historia på Riksarkivet sedan han i vänkretsen hört talas om denna hittills okända barnaskara. Recensionerna av boken "Räddade till livet" har genomgående varit mycket positiva. Intern beundran och undran 17-19 Oktober Årets kvalitetsmässa var en intern tillställning för de närmast berörda. Endast personal från offentliga sektorn som kommuner och landsting medverkade plus entreprenörer som arbetar med denna stora apparat. Som andra fackmässor var allmänheten inte med direkt, utan bara på ett hörn. Huvudintrycket var att alla inblandade skulle effektivisera sitt arbete med finurliga datorprogram, konsulttjänster (som det fanns gott om i lokalerna) och annat som gjorde deras arbete lättar och bättre. Man hörde dessvärre inte så värst mycket om hur allt detta skall komma allmänheten (som betalar lönerna för dessa administratörer) till glädje, men det fanns säkert med i något seminarium. Liksom inom all byråkrati var det formen som skulle behållas intakt, låt våra med modernare medel. Jag hörde en konversation vid lunchbordet hur en kvinna i berömmande, nästan lyriska ordalag, berättade för de andra om en person som hade helt fantastiska återrapporter. Vad detta exakt är vet jag inte, men de lyssnande såg förstående ut allihop. Vid en förfrågan i en monter om det fanns något sevärt i allt myller av utställare fick jag svaret - "Jo det skall i så fall var Microsofts bord därborta". Han nickade i riktningen där denna sevärdhet fanns och bara namnet bord var välkommet, för det verkade vara något konkret mitt i det stora utbudet av administrativa förbättringar. Mycket riktigt fanns det en stort touch-board där folk kunde dela ut bilder, bläddra, förminska, förstora m.m. bara genom att bara använda fingrarna. Äntligen något nytt, åtminstone till formatet, för ett konkurrerande märke (Apple) har detsamma i ett mindre format i sin mobiltelefon Iphone.
Företagets representant berättade om ett pilotprojekt man gjort i Köpenhamn tillsammans med den stora öltillverkaren Carlsberg. Där har man på en pub programmerat det runda underläggen av papp så att bordet kunde aktiveras för spel och liknande (se bilden ovan). När programmeringen tog slut efter en stund måste en ny öl köpas föra att kunna fortsätta! Ett finurligt sätt att marknadsföra denna skärm som säker dyker upp på våra krogar inom en snar framtid. Som all elektronik kan man hoppas att priset kommer att falla med stigande produktion, och i dagsläget får man punga ut med det facila priser av drygt 100 000 kronor. Bordet finns redan på en del hotell i USA och gästerna kan med hjälp av kartor lägga upp lämpliga utflyktsmål och resvägar och denna funktion är mycket användbar. En annan målgrupp är skolor där ett bord kan kopplas till en skärm som navigeras av föreläsarens fingrar. Den mycket tåliga glasytan (pubsäkerhetsklass 2) är 70x50 cm, lagom för ett glatt gäng på 4 till 6 personer. I ett hörn hade ett företag i solbranschen hyrt in sig. Där fanns en rad stolar där besökare kunde sitta ner och ta sig ett solbad. De farliga UV-strålarna hade reducerats med 75 procent och soleffekten (brunlaseringen) blev trots detta 1/3 av det naturliga solljusets. En modern och helt klart bättre variant än de äldre lampor där några sekunders exponering fick omgivningen att få en doft av stekt fläsk, men det var som sagt för länge sedan och Strålskyddsinspektionen har arbetat hårt enda sedan dess. En blick bakåt 20-26 Februari Årets båtmässa hade som vanligt sprängt alla gränser vad beträffar antalet utställare, yta och lokaler. En hel hall vid sidan om alla plastschabrak i mångmiljonklassen fick besökarna sig en rejäl blick bakåt för at få perspektiv på dagens fritidsbåtar och statussymboler. Den s.k. ekonomiska nedgången i landet hade som vanligt inget utslag i utbudet av vräkiga båtar för miljoner. Köparna av dessa flytetyg brukar inte vara känsliga för konjunkturer. Det var inte märkligt att just Västkusten var starkt representerad den lokal där man kunde se nytill- verkning av träbåtar och K-märkta diton som gått i vattnet för första gången för närmare hundra år sedan. Vice chefen för Sjöfartverket (eller var de Riksantikvarieämbetet?) fanns på plats en dag för att dela ut priser till de klubbar som gjort ett hedervärt arbete i bevarandet av vårt flytande kulturarv. Återväxten inom båtbyggeriet av träfartyg tycks god, för nu liksom vid tidigare mässor va det ungdomliga inslaget stort när man visade besökare hur man ångade spant och satte dem på plats med enepinnar och lim av hästhovar. I sanning ett hantverk med naturmaterial till hundra procent. Entusiaster och äldre som arbetat inom varvs och verkstadsindustrin hade stora utrymmen där man visade upp äldre maskiner från fiskebåtar och sålde en CD med ljudupptagningar från olika motorer.
Den som ville kunde då lyssna till just den motor som farfar hade i sin skuta 1921 och känna igen det karakteristiska dunket. Veteraner som arbetat på Skandiaverken i Lysekil (som redaktörens farfar en gång) demonstrerade med jämna mell- anrum hur man kör igång en 5 hästars motor från förr. Bland de få äldre båtar som fanns att beskå- da kunde man se en ruffad motorbåt ritad av en på den tiden känd "arkitekt" eller formgivare. Dåtidens (1920- och till 50-talens) fritidsbåtar för bättre beställda var ofta långa smala och ström- linjeformade. En båttyp (med flera platser på inter- net) var den så kallade "Kristinehamnaren" som tydligen var speciell för Värmland och insjö- trafik. Dock fanns många sådana som klöv vågor- na längs våra kuster, inte minst den västra. Inom avdelningen experiment och kuriosa kunde blickarna fastna på en skapelse som kanske gjorts av någon som var trött på att paddla. Det var en kanadensare (t.h.) gjord i aluminium och med en ångmotor! Denna drev en liten elegant barbords(?)-snurra som var fästad vid relingen. Huruvida denna farkost hade en stabilitet som var okej framgick inte av den skriftliga informa- tionen, men med tanke på hur ranka kanaden- sare (indiankanoter) är i normala fall, kan man bara gissa sig till pålitligheten. Något certifikat från Sjöfartsverket med klassning för max antal passagerare och motorstyrka m.m. fanns heller inte, vilket inte var oväntat. Arbete för framtiden 10-13 Mars Årets mässa för underhåll var som vanligt enbart för fackfolk i branschen och denna är de största i landet för den omfattar - allt. Ingen kommer nämligen undan det slitage som allting människor har uppfunnit utsätts för, och nonchaleras detta kan det sluta illa och med förskräckelse. Det är i detta läget kvalitet och erfarenhet spelar en stor roll och att inte snålhet och chansningar får sticka fram sina trynen också om tiderna är kärva ekonomiskt, som till exempel just nu. En tendens för att minska utgifter i lågkonjunkturer har ibland vart att låta ekonomer "se över organisationen" och göra bedömningar vad man kan snåla in på, men detta kan straffa sig. Det är i detta läget som branschvana och allmän kunskap inom specifika områden är värdefulla, liksom förmågan att stå emot de som utifrån, med dyra konsultuppdrag, talar om vad skåpet skall stå. Vissa saker måste alltid göras, det är bara så. Icke oväntat kunde man få se flera företag som pre- senterade sina dataprogram där viktiga stationer i underhållet hade matats in i ett flödesschema som talade om vad som skulle göras och vid vilken tid- punkt, Ungefär som att boka en tid i tvättstugan. Den moderna tekniken ger numera dessutom möjlighet att fortlöpande se till att de reservdelar och arbetsupp- drag som måste köpas in alltid har det aktuella priset och således ger en dagsfärsk bild om den exakta ut- giften. Underleverantörer är därför uppkopplade så att minsta prisförändring slår igenom med en gång. En produkt som stack ut i all sin ytliga enkelhet och stora effektivitet kan ses på bilden till höger. Det var en 1,5 mm tjockt och 50 mm brett "plattjärn" i den nya tidens komposit som visade vilka möjligheter dessa material har för att göra förstärkningar när en kon- struktion har försvagas genom ett ingrepp. Bärigheten i en husvägg försvagas om man sätter in ett fönster eller en dörr då en avväxling måste göras för att fördela om trycket. I stället för ett traditionellt material finns numera detta kompositmaterial som nu helt enkelt limmas fast och vips kan styrkan mångdubblas. Att en 22 mm tjock bräda lätt klarar en belastning på över 200 kg (t.h.) är nog en överraskning för de flesta. Ännu är detta ingen produkt som kan köpas i fallande längder på en byggmarknad, men de tiden kommer säkert så småningom. I dagsläget får denna produkt importeras från tillverkaren måttbeställd och kostar en hel del. När utrymmet är begränsat och styrkan skall ökas rejält kan nog en lösning med på detta sätt vara en förnuftig investering med ett modernt material. Materialets sammansättning och struktur fanns inte att få tag i vare sig i någon broschyr eller via personalen. Förmodligen är det inte så många som känner till denna hemlighet som säkert flera tillverkare vill veta. Bland de många företag som presenterad produkter för rengörning hittade man ett från Jämtland som tagit vara på en riktig naturprodukt och gjort den till sin egen specialitet. Man använder en avfallsprodukt från mejerihantering som kallas vassle som är en blaskig vattenliknande och svagt gulfärgad vätska. Denna har efter jäsning egenskaper som är mycket specifika och idealiska för rengörning på ställen där tidigare helt syrabaserade medel ofta användes. Denna miljö- och hälsovänliga produkt (kallad Bio Gen Active) spetsas med fruktsyra och har sedan förmågan att angripa oxideringar som rost, ärg och olika beläggning utan att nämnvärt påverka det övriga materialet. Råvaran (vasslen) finns att tillgå lokalt i Jämtland, och används också i produkter som tvål som sägs ge mjuka och lena mjuka händer. Stort och smått 25-28 Mars Årets internationella turistmässa har som vanligt hållits i Göteborg. Antalet utställare var till antal- et ungefär som vanligt, men de fristående, icke nationella verkar ha ökat på bekostnad av de officiella. Man kunde nu dessvärre konstatera att de stora montrarna från Storbritannien inte fanns med, men i stället några fåtal reseföretag. Detta var tråkigt, men kan delvis ha sin förklaring i att alla de färjor mellan Göteborg och de brittiska öarna som gått nästan dagligen i över hundra år, numera har slutat med sin trafik - tyvärr. Hur som helst så var det lika trevligt som alltid att som besökare strosa runt och göra iakttagelser och några var överraskande. Som exempel på detta hade den lilla ön Sao Tomé utanför väst- afrikas kust (ungefär vid ekvatorn) slagit upp sin monter för första gången. Ett ekonomiskt krafttag av denna lilla nation kan man förmoda då an- talet invånare inte är fler än cirka 50 000 själar som alla är ättlingar till portugisiska bosättare och slavar från fastlandet. De blev alla fria och självständiga år 1975 och en handfull av dem kunde nu som dragplåster peka på sitt fantastiska klimat som pendlar mellan 25 och 32 grader. Det i särklass mest spektakulära blickfånget på mässan var ingen mindre än - Lenin! Ett jättelikt huvud av honom fanns att beskåda för att locka kunder till Leninbadet i Varberg! En badinrättning med förlagan i nuvarande Sankt Petersburg har inretts där och som rabattcheckar för ett besök där kunde besökarna få 200-kronrssedlar med porträtt av den historiske ledaren i öster (i nederkant på bilden ovan till vänster). Den fantasifulle företagaren har dessutom tilldelats utmärkelser för sin påhittlighet och okonventionella bihang till det mer traditionella lokala gästgiveriet med sitt icke fullt så ovanliga namn - Gästis. En annan nation som saknades var östafrikanska Kenya. Tidigare år har de lockat med inhemska massajkrigare i sina granna dräkter, men detta färgglada inslag fick ingen dessvärre se på årets evenemang. Kanske som en form av kompensation i annan form kun- de afrikanska rytmer och färgprakt avnjutas i en monter som reklamerade för ett resemagasin med resmål över hela världen. Assisterade av några svenska tjejer skrud- ade i afrikanska dräkter kunde två musikaliska förmågor från den svarta kontinenten bjuda på trumsolon och sång som inte kunde undgå någon, även på rätt långt avstånd (bilden till höger). Sydafrika hade slagit på stort oh hade ett dussintal representanter på plats för att informera om sin turism längst i söder. Då VM i fotboll spelas där i år är det naturligt att man passade på att informera om sitt land när blickarna är riktade dit. Italiens olika provinser var framme som vanligt, och en hörnmonter bjöd på den berömda och helt deli- kata parmesanosten som man kunde knapra av direkt ur en rund stor ost. Som tilltugg kunde man doppa brödbitar i olivolja och mumsa i sig tillsammans med ett glas rött vin från pvinsen. Detta var en sann njutning också för den vars mattradition är konventionellt nordisk! Tekniken behöver fantasin 9-11 April Årets fotoutställning bjöd på en hel del nya tekniska framsteg. För de flesta kameror och printrar minskar priserna minskar stadigt och gemene man kan i dag snabbt ta foton som yrkesmännen kämpade med krångliga apparater för att få fram för inte allt för länge sedan. Inom den digitala sfären kunde de be- sökande få smakprov på vad dagens bildprogram i datorer klarar av och de kommande finesserna visades på en jätteskärm. En ständigt återkommande problem är friläggandet av objekt som skall förändras, speciellt om dessa in- nehåller tunna och mönstrade kompo- nenter som hår, lövverk med mera. Likaså är borttagande av objekt svåra att ersätta utan att det blir ett område som ser "reparerat" ut. De senaste programmen kan med lite pill frilägga morrhår från grävlingar lika lätt som de "fyller igen" området i ett landskap efter en borttagen häst. Förvisso är detta ett steg som kan få fram fina bilder (illustrationer) och gö- ra de fotografiska bilderna ännu mer stukade och borta från verkligheten. En stor del av ytorna på utställningen upptogs av visningar av foton, stora som små. Dessvärre fann det inget som stack ut, men en del saker var ok och hade koppling till nuet. Reportage från krigiska och hemska miljöer med mänsklig förnedring och misär blanda- des glättade färgcollage, porträtt och miljöer från Göteborg. Bokförsäljning fanns det en hel del av, och fotoreportage, årets bilder och äl- dre volymer fanns till salu. Priserna var dock inte nedsatta och i flera fall till och med högre än på den nyligen avslutade bokrean. Ny digitalkameror modell robot, tar 12 bilder i sekunden. Detta är standard för vanlig biograffilm så nu verkade de vanliga kamerorna ha "kommit ikapp" filmkamerorna - grattis till detta! Något som ändå visade känslans makt över tekniken var fanns att se för den skarpögde. Det var en serie med 20 foton av fotografen som alla visade en schimpans. Det originella var att den hade på sig olika masker, vilket gav en ovanlig och mycket humoristisk effekt. En enkel svart/vit bildserie utan retuschering visade att fotografen här haft full kontroll och objektet svarade för naturligheten. Detta var stor apkonst! Det andra var bilden av en kvinna på c:a trettio år med långt rött hår. Hon bar den typ av underkläder som bäst höll hennes yppiga former på plats. Ingen pålagd mimik förvrängde hennes anletsdrag. Hon stod där bara mycket naturligt och tycktes säga: "Detta är jag". Hon skulle inte platsa i HM:s annonser, men möjigen i Ellos. Känslans i hennes något frånvarade blick gick direkt in i betraktaren via fotografen. Så möts dessa två som till det yttre är mycket olika. Deras naturlighet segrar med hästlängder över alla digitala finesser och bildprogram. Ingen lär bli konstnär via en manual över det senaste inom fototeknik. Vi får därför hoppas att apans naturliga flin och hennes blick står sig också in i framtiden. Mobilen i akutvårdens tjänst 27-29 April
Sjukhusvård och mobiltelefoner har sedan länge varit två stor- heter som haft svårt att komma överens och sedan länge har människor mött skyltar med up- pmaningen: "Stäng av!" för att inte störa de interna apparat- erna och kommunikation mell- an personal och avdelningar. Numera verkar detta något an- strängda förhållande ha luck- rats upp en smula. Som ett tecken på detta har mobilen i stället tagits i bruk som en mycket viktig kompo- nent inom den mest akuta vår- den, den som sker ute på fältet - innan ambulansen är på plats. Sedan drygt ett år pågår ett försöksprojekt inom Stockholms läns landsting med en förbättrat och snabbare samband inom den akuta hjärtvården som be- hövs i Stockholms innerstad, där trafiken är som tätast. I ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska Institutet, SOS Alarm och IT-företaget LEKAB har man utvecklat ett system där frivilliga snabbt kan nås och står till tjänst om de finns i närheten. I korthet går det ut på att intressera volontärer som har baskunskaper i akut hjärt-lungräddning och vid behov skall dessa kallas in via SMS i ett skarpt läge. Hittills har främst folk inom privata vaktbolag och taxibranschen blivit rekryterade för att snabbt kunna bistå dem som får hjärtstopp i den centrala staden, och det rör sig om ungefär 2 personer - per dag. Då larmet går på centralen aktiverar man systemet som kan se vilka mobiltelefoner som är påslagna inom en viss radie från platsen. Via de många antennerna på hus och master gör då blixtsnabbt en s.k. triangulering (som visar var de påslagna mobilerna finns i området) och de som är närmast den nöd- ställde får ett SMS med beskrivning var någonstans han finns. Då det tar drygt 6 minuter i genomsnitt för en ambulans att nå ett mål i denna del av staden och att liv kan räddas med hart när sekunders marginal, så är det helt avgörande att räddningspersonal kommer fram mycket snabbt och detta system bidrar till detta, med hjälp av en manick som de flesta har i fickan. När en utvärdering så småningom görs är det förhoppningen att man skall kunna konstatera att flera liv gått att rädda och detta antagande är säkert i överensstämmelse med verkligheten. I stort och smått 7-9 Maj
Logistik är ett ord som inne- fattar det mesta. Ursprungligen lär detta vara en militär term som innefattade det mesta när trupper skulle förflyttas t.ex. - transportmedel, förplägnad som mat och vatten och utrustning. I dag har yrkesmannen speditör blivit logistiker, vilket låter rätt vetenskapligt och knappast led- er tanken direkt till långtradare, tankbåtar och gaffeltruckar. Också transporter i det tysta och mindre elektroniska formatet har du blivit en del av bransch- en och i kombination är dessa numera en odelbar enhet. De stora fartygen är helt i hände- rna (eller kanske pekfingrarna) på folk som sitter vid tangent- bord och med små elektroniska impulser dirigerar dem på världshaven. När kommunikationerna störs av solens eruptioner kan jättar på en halv miljon ton bli lätt förvirrade ute på Stilla Havet, när inte kan få order av husse. Mässan bjöd därför på presentationer av olika slag där de kommenderande och ordertagande var de två storheterna. I avdelningen "de små" hittade man ett svenskt företag (INTAB från Stenkullen utanför Göte- borg) som tillverkar detektorer (avkännare) för övervakning av tillverkning, transporter m.m. Av tullen(!) fick redaktören veta att de hade något som kunde se om ett paket hade öppnats på vägen till adres- saten. Syftet är kanske inte i första hand riktat mot tullen, utan är en kontroll att avsändarens direktiv har hållits under resans gång. Om en viss given maxtemperatur har överskridits och det är känsligt gods som läkemedel i försändelsen är det viktigt att veta var detta har hänt och helst också vem som bär ansvaret. När transporten är framme kan mottagaren koppla in "övervakaren" (storlek: som ett USB-minne) till sin dator och se om villkoren har uppfyllts. På ett diagram visar sig då vad som har hänt och man kan se tidpunkterna för detta som kan vara temperaturer, ovarsamt handhavande, öppnande av försändelsen, förändringar i luftfuktighet, ljusinsläpp, lufttryck m.m. Om något som kan misstänkas ha skadat innehållet finns på grafen (bilden ovan) kan man via i GPS också se var på jordklotet detta hände och tidpunkten. Bland "de stora" hade flera tillverkare av gaffeltruckar mutat in rejält tilltagna områden områden för demontrationer. De tre stora var tyska Linde, japanska Toyota och "svenska" Atlet från Mölnlycke strax utanför Göteborg. Att detta sistnämnda familjeägda företag kunnat stå emot konkurrensen så länga är mycket starkt, men för ett par år sedan tog orken slut och ett japanskt företag tog över. För att få lite extra uppmärksamhet hade tyskarna engagerat "Den sjungande truckföraren" (på bilden till höger) som med sina välkända italienska arior kunde locka till sig alla de musik- och truckintresserade. Om detta genererade extra kunder vet man naturligtvis inte, men ju fler besökare som kom desto fler nya kunder borde fås ibland dessa - statistiskt. Inom just trucksvängen fanns också ett förbättrat datoriserat system för att se var "flottan" (branschens eget uttryck) befinner sig. Järnkoll kunde då hållas på vilka förare som är inblandade i olyckor, tar långa raster, har mest dödtid m.m. Dessa system har funnits inom åkerier sedan decennier tillbaka, men förbättringar har nu gjort det möjligt för "amiralerna" att ta emot och lagra information om det mesta - på gott och ont. Bantad turism i mässform 24-27 Mars
Kanhända var detta en reaktion be tidigare evenemang som haft en smått hysterisk framtoning från en del utställare, men som nu tonat ner sina hyrda kvadratmeter av mässytan till ett mera hanterligt format. Av de gamla vanliga utställarna kunde man se Tyskland, där framför allt de gamla svenska provinserna vid Öster- sjökusten hade gjort montrar med stort blickfång och magnetisk kraft. Svenska Pommern, ja så stod faktiskt som rubrik över en stor karta där man kände igen städerna Lybeck, Rostock och Stralsund. Alla hade de prefixet "Hansastadt" som en åminnelse av att de en gång på medeltiden tillhörde detta ekonomiskt-politiska förbund (något av dåtidens EU) och som styrde många europeiska svaga nationer. Vad man kunde observera var vilka länder och regioner som dragit sig ut mässan sedan förra året. I fjol hade jättelandet (eller snarare minikontinenten) Indien, endast en liten monter med sina attraktioner. I år fanns de inte med alls, vilket kändes trist då man saknade den färgprakt som alltid kännetecknar denna kultur. Dessbättre har resebyråer med oförmiskad styrka fortsatt att erbjuda resor hit som har något för de flesta smaker - värme-kyla, torka-regn, hav-berg, städer och djungel. Som kanske någon form av kompensation för detta stora asiatiska bortfall hade Ryssland skaffat en plats i hörnläge med stora förutsättningar till attraktion. Dessvärre kanske inte designen fick massorna att haja till och stanna upp trots att sex posters prydde väggarna och broschyrer delades ut av tre medelålders frodiga kvinnor med några år kvar till titeln babuschka (fotot till höger). Landet har förvisso haft tjugo år att bygga upp en statlig turistindustri i marknadsmässig (kapitalistisk) stil, men vilka medel (hur mycket pengar) som stått till förfogande till detta kan man bara gissa sig till. De forna medlemsstaterna i Baltikum fanns med på sin kant, också de i mycket måttligt format. Estland har ju flytade turistfällor med daglig direkttrafik från västra grannlandet Sverige på andra sidan vattnet. Svarta Afrika hade representanter som vanligt från Tanzania, Zambia och framför allt Sydafrika med en stor monter. Vietnam fanns med på ett hörn liksom Taiwan och några småöar i Oceanien. Sydamerika var sparsamt bevakat med endast ett fåtal länder, men den norra delen av kontinenten med USA hade däremot endast dragit ner måttligt sedan förra året. Våra nordiska grannar hade också sitt vanliga tillskott i utbudet. Tristast var nog att de brittiska öarna hade försvunnit helt från mässan. Denna trend kanske har att göra med den minskade tillgängligheten inte minst för svenskar från Västkusten. För bara några år sedan hade färjorna till England uppskattade resor med hotell i London för hela familjer under påsk- och vinterloven och dessa var mycket populära. Detta är nu slut dessvärre och inga båtar går till England längre. En epok på över 150 år har nu har försvunnit utan att det har uppmärksammats speciellt, om ens något. Vi får hoppas att detta bara är ett avbrott i trafiken och att Lilla Londons redare återställer ordningen. Den inhemska turistindustrin hade slagit på som vanligt och många landskap, kommuner och regioner fanns med på mässans övervåning. Man lockade med traditionella saker som natur, djur, bad och inte minst - mat. Måhända är det alla tv-kanalers utbud av mer eller mindre kända och lyckade kockar (i olika känslolägen) som nu också börjar återspeglas inom turismen. En region som traditionellt slår på ordentlig är Sjuhärad runt Borås, med sitt utbud av textil- design och liknande inom damkonfektion. De modetrender som ligger i tiden inom media m.m. hade knallarna naturligtvis hoppat på och här fanns en del att vila ögonen på. Några inslag var dock lite aparta och kanske svårförståeliga vid ett första ögonkast (bilden till höger). En docka iförd helkroppsdräkt som förde tankarna till skydd mot radioaktiv strålning stod utan kommentarer vid en grå vägg. Troligen var det skyddande tyget som från Knallebygden. En röd stor statyliknande klänning var en lån från kronprinsessan Viktoria, som en gång fått den i gåva. Vad grodorna som kröp omkring skulle symbolisera överlämnades åt besökarnas fantasi. Den revolutionärt röda färgen bidrog kanske också till en extra tankebana vid tolkningen av denna rättmätigt uppmärksammade installation. Tyska språket i centrum 22-25 September > Årets Bokmässa hade som ett av sina inriktningar litteratur från Västeuropas klart största språkområde, närmare bestämt de 100 miljoner människor som dagligen talar på sitt modersmål - tyska. Med tonvikt på de tre länderna Tyskland-Österrike-Schweiz (bild t.h.) presenterades på en presskonferens redan dagen innan öppnandet, ett axplock av de olika ämnen som modern tyskspråkig litteratur handlar om. Bland det som tas upp av nya författare och i översättningar av äldre verk nämndes: modern historia, ondskan och poesi. Tydligen spänner de germanska skriftställarnas intressen över ett brett spektrum av områden. Till evenemangen hörde Svenska Kyrkans projekt "Se människan" som samlat flera kändisar för litterära och humanistiska diskussioner. Vi såg bland andra Jan Guilliou och f.d. ärkebiskopen Hammar på scenen. Den gamla punksångerskan Nina Hagen hade tackat ja til en inbjudan och passade lagom till att hennes memoarer "Bekännelser" fanns att köpa. Hon är numera troende och koncentrerar sig på kyrklig musik som hon presenterade i en konsert i Annedalskyrkan. Hon är numera frälst både till kropp och själ och har tidigare under 2011 besökt en kyrklig utomhusfestival i Norrland, utan några jätterubriker i media.
I anslutning till de drygt 3 000 program- punkter som mässan innefattade med seminarier och liknande görs de flera kulturella satsningar ute i staden. En spektakel av det originella slaget var en teaterpjäs vars manuskript baserade sig på e-post mellan den österrikiska författarinnan Elfriede Jelinek (som fick Nobelpriset i litteratur 2004 men inte hämtade det personligen) och hennes översättare till svenska. Göteborgs Stadsteater gav plats på scen (vid baren i foajén på nedre parkett) för denna udda s.k. "pjäs" som hade gratis inträde. Det visade sig nu vara en uppläsning på svenska av översättaren till Jelinek och hennes svar (på tyska) som översattes (bild nedan t.v.). Något dramaturgiskt värde märktes inte och Jelinek berättade vad de flesta redan visste: att hon är en folkskygg kvinna och att hennes mamma var stollig. En nyhet sipprade dock fram: hon hade (vid sidan om att läsa och skriva) endast ETT intresse: kriminalfall, och gärna med död som tema. Hon kunde tyvärr inte läsa kriminologi då detta saknades under hennes studietid, så det fick bli något slags feministiskt författarskap i stället. En ledamot i Svenska Akademien har slutat närvara i protest mot valet av Jelinek som han anser inte hålla måttet och att vara ostrukturerad. Dialogen med hennes e-post gav ungefär samma känsla - spontana infall och blandade ämnen. En hopkokad uppläsning av tankar är dock knappast tillräckligt för ett bilda sig ett allmänt omdöme om hennes författarskap. I en monter på övre våningen, i ett hörne förs sig självt, hade inredningen komponerats i svart med vita inslag. Där fanns mässans troligen enda publikation vars utgivare önskar att den inte borde behövas. Det rör sig om tidningen Faktum från Göteborg, som är organ för de bostadslösa (bilden nedan t.h.). Liknande tidningar kommer också ut i Malmö och Stockholm och i den skånska metropolen har de flesta anställda sagt upp sig i protest mot ägarna. Dessa har nämligen placerat personer i ledningen som representerar Livets Ord, och har enligt de anställda begränsat friheten hos redaktionen i valet av ämnen i tidningen. I fortsättningen skall Faktum i Göteborg ha en utgåva just för Malmö som skall täcka den förlorade positionen för de hemlösas röst i söder. Tidningen har dessutom fått en redaktör med visioner som skall bredda läsarnas krets genom reportage av mer allmän karaktär utöver bostadssituationen i landet. Bokmässans popularitet håller i sig hos allmänheten. Fler och fler små förlag och enskilda författare kommer in och utbudet blir mer varierat för varje år. Detta bevisar att bokens död (som IT-mogulen Bill Gates spådde för några år sedan) är framskjuten till långt långt bort i framtiden. Det kvinnliga inslaget hos publiken och bland de inbjudna författarna verkar öka också. Om detta medför en förbättring av den litterära standarden i sin helhet är en subjektiv fråga som har många svar. Redaktören kunde endast identifiera en bråkdel av alla de som intervjuades i de stora förlagens montrar där scener byggts upp. De mindre penningstarka förlagen och tidskrifterna fick som vanligt nöja sig med ett litet bord eller podie där någon kunde stå och tala eller bli intervjuad. Inte sällan ser man en eller två individer som likt den ropandes röst i öknen försöker göra sig hörda i den akustiska soppa som bubblar i lokalerna. En egen högtalar- anläggning (med valfria decibel?) har nu blivit så vanligt att ljuden ofta blandas till en kakofoni av röster, vilket inte gynnat någon. Även mindre orkestrar(!) ha nu dykt upp för att dra uppmärksamhet till sig. Någon form av planering av dessa utställare vad beträffar ljudstyrka och avstånd till varandra är önskvärt, ja direkt nödvändigt inför nästa år, för att minska intrycket av orientalisk gatukorsning i - rusningstid. Redan fyra timmar efter insläpp var lokalerna smockade och garderoben fullproppad, så besökarna fick ta ytterkläderna med sig in. Snacka om bokintresse... Kommunal samvaro runt kaffebordet 15-17 November För att stryka under den stämpel av kvalitet som är den röda tråden hade arrangörerna bjudit in en känd minister att tala den första dagen. Det var Kristdemokraternas ordförande socialminister Göran Hägglund (bilden t.h.) som lade ut texten om den förträffliga politik som förs på det sociala området. En något olycklig tajming var naturligtvis att några dagar innan hade skandaler med ett stort privat vårdbolag avslöjats, som dessutom inte betalar skatt på de pengar skattebetalarna satsar för att ge de sjuka och gamla en god omsorg. Redan samma kväll meddelade han att en utredning skall göras om möjligheten att driva sjuk- och äldrevård utan vinst(!). Hans kvaliteter som ledare har gjort att hans parti backat i tre val på raken, och han kommer troligen att ha fått sparken inom ett halvår. På andra dagen fanns Socialdemokraternas ekonomiske ”talesperson” Göran Weidelich på scenen och frågades ut. Med tanke på att han är finansminister i oppositionens skuggregering var det många som stannade till och lyssnade. Dessvärre fanns det inget konkret som hoppade fram utan allmänna fraser som de flesta politiker har lärt sig att rabbla upp vid lämpliga ögonblick. Strax därefter var det meningen att rikspo- lischefen skulle finnas på scenen, men de som väntade på honom blev besvikna. Han dök nämligen aldrig upp. I stället fick en ersättare hoppa in och berätta om kvalitets- tänkande, uppföljningar, utvärderingar m.m. inom polisen, som tyvärr trots detta klarar upp allt färre brott för varje år som går. Orsakerna kan vara ekonomiska, organisa- toriska eller att medarbetarna (poliserna) inte har eller får de kvaliteter som behövs. Till den sista dagen kunde landets tredje största dagstidning (GP) publicera ett debattinlägg som direkt berörde de flesta av landets kommuner. Ämnet var att en ”tickande bomb” ligger och väntar då drygt 200 miljarder kronor skall betalas ut i pensioner inom en snar framtid. I den finansiella årsredovisningarna finns dessa skulder till anställda inte med om de är äldre än 13 år, utan kallas för något annat. En del har använt pengarna till vanliga kommunala utgifter och kvar har blivit en ännu större skuld. Hur detta skall finansieras vet ingen, och några ATP-fonder för kommunalpolitikerna att stjäla miljarder ur som görs på riksplanet med den allmänna pensionen, finns inte. Den enda lösningen blir nog vad man kan befara – höjd kommunalskatt. De ansvariga räknar kanske med att när notan skall betalas har en ny generation politiker trätt till och dessa (och skattebetalarna) får ta stöten. Nära resmål i förgrunden 22-24 Mars Turistmässan var årets höjdpunkt tycker många, tillsammans med Bokmässan i andra ändan av året. Impulserna från olika resmål var stor också i år, utan att visa något exklusivt i det stora formatet. Baltikum, Norra Tyskland och Polen var stora, så också USA. De som hade tid att botanisera lite mer noggrant kunde dock som vanligt hitta några guldkord, från både när och fjärran. I övervåningen huserade de svenska resmålen. Traditionellt och välkänt sedan tidigare, utan att detta dakapo ve varken mossigt eller felaktigt – tvärtom. Stora och små platser, främst på Västkusten, visade upp sig och kollegor på smakprover i det lilla delikata formatet där det mesta smakar gott. Någon enstaka utställare dristade sig att ta betalt, kanske för att understryka sin eventuella exklusivitet, men förvuxna, knytnävsstora (genmodifierade?) jordgubbar lockade inte direkt till frosseri, trots sin luxuösa omgivning. att hyra in sig bland jättarna med sponsorer i ryggen. Ett av dessa hälsade välkommen till en av (fast-)landets större fårfarmer, som ligger i mellersta Halland. Här kan besökarna hoppa på ett utflyktståg som åker omkring i markerna och visar upp de stora fårhjordarna (bild höger). En safari i hembygdens savanner. Innan man lämnar området kan man inhandla många saker och ting med grund i det gotländska fåren man nyss beskådat. Arbeten i ull och ylle eller mat som lammkotletter. Allt producerat på platsen. En stor gårdsbutik med generöst utbud av hantverks- och konstprodukter fullbordar intrycket av kvalitet och miljötänkande. Att fårfarmen ligger i Tvååker bara någon timmas färd söderut från Göteborg är ingen direkt nackdel. Moderna IT-prylar är numera var mans och kvinnas egendom och möjligheterna ökar för varje dag. Det senast är att med hjälpa av sin smartphone navigera på campingplatser och stugbyar. En anläggning som satsat på denna service till sina kunder är stugby ochr ekrationscenter i Västervik. Deras område har en yta av 45 fotbollsplaner så det är förståeligt att denna idé har slagit rot just här. Ett företag med kontor i Göteborg har för deras räkning nu tillverkat en app som besökarna laddar ner i sin mobil modell smartphone, vid ankomsten. Detta går på några sekunder. Sedan kan man via GPS se var man befinner sig via skärmen och kan utan svårighet hitta till sin stuga mitt i natten. En smart lösning. Ett land som ännu är rätt ostört av exploatering av olika slag är Vietnam. Där ligger prisnivån ännu på mycket låg nivå för någon med kulturintresse mer än lyxsökeri. Turistindustrin håller på att byggas upp, standarden i övrigt likaså. Hittills har det gått i traditionell takt men ändrig kan vara på väg. Ryktet säger att man snart skall satsa på en ekonomisk politik som Kinas, så den som vill ha något ursprungligt bör kanske inte vänta för länge med ett besök.
Asiens minikontinent är Indien. Här talas hundratals språk och lever dussintals olika folk. Engelska språket fungerar överallt. Färger, kryddor, dofter, ljud och tystnad, allt i en brokig och kanske i våra ögon, lite tokig blandning, väntar besökaren. Sandstränder och sol finns också, men Askimsbadet ligger närmare och blir billigare om bara solbränna önskas. En resande i Indien på egen hand eller i liten grupp, skall vara beredd på det mesta. Jag har hört om en kreatursmarknad i norra delen av landet, som varar under en vecka en gång om året. En stad av Alingsås storlek får hundratusen besökare som skall bo och utspisas. Den invanda logistiken sätter igång och Indiens Kivik blommar upp för en vecka. Kreaturen är mest kameler, så det ligger nog i närheten av bergen. De stora platta fötterna får skapligt fäste på grusstigarna i Himalaya. En tripp till Indien är lämpligast från september och framåt då vädret är skapligt. Under sommaren råder monsunperioden med mycket regn. Fram emot september blir det bättre. Bra att veta. Håller man sig till kusterna får man sandstränder med sol. Inåt landet kan man stöta på djungelliknande landskap och platser dit turister sällan kommer. Man är välkommen överallt. Transporter med tåg och buss kan vara något ovant för européer. Trängsel i allmänhet är rutin och man vänjer sig fort. Att fixa nattlogi med B&B är inga problem för många vill tjäna några rupier extra. Reser man runt märks de många folkslagen, kulturerna och språken. Engelska funger i hela landet vilket är en stor fördel. En resa i Indien måste man göra innan den sista. Mindre teknik, mer försäljning 17-19 April Vitais är den mässa som presenterar de senast inom vård och omsorg med direkt koppling till IT. Då den en gång startade var det mycket teknisk apparatur som visades. Uppkoppling via Internet kunde visa hur någon opererade en blindtarm i Singapore, via en dator i Tokyo. Detta var i alla fall en vision som presenterades och som gav perspektiv på framtidens sjukvård. Huruvida denna vision är genomförd i någon större grad är oklart för redaktören, men en klar trend i mässornas utbud kanske ger en vink. Alltsedan starten har de tekniska prylarna blivit färre i montrarna och den andra delen har vunnit mark. Denna är framför allt verktyg för att få en bättre "verkningsgrad" och detta betyder oftast att personalen skall kontrolleras och kunna kallas in utan tidsspill. Vikarier skall kontaktas och kunna ställa upp snabbt och rätt person skall nås kvickt. De tidigare arbetspassen fins lagrade i datorns minne och sannolikheten att "rätt" person rings upp blir stor. Just denna del av överblick på uppgifter och geografiska positioner mm är på frammarsch. Två ny företag (från Norge resp. Finland) presenterade sig och försöker få in en fot på den svenska marknaden. Rent visuellt var det medelmåttigt med design i de olika montrarna, men en del stack ut positivt. Men originaliteten och fantasin slutade inte vid detta, för i den broschyr som delades ut till behövande sparade man inte på presentationen av sig själv, ofta med glimten i ögat. Detsamma gällde personalen som på ett mycket personligt sätt och med personig värme, stod för markservicen runt sin isskulptur. Norrbotten om någon, har för länge sedan förstått de stora fördelen med IT i kombination med vård och omsorg, genom de stora avstånden som ofta måste förminskas på olika sätt. Detta gör att man i dag ligger i framkanten inom flera områden, vilket man gav besökarna klar information om. |